Bra fart på upptaget av gödselkväve v.23

Den senaste mätningen av kväveupptag i höstvete visar på ett högt upptag av gödselkväve - 26 kg N/ha. En skotträkning visar däremot på att antalet skott per kvadratmeter har minskat sen slutet av april.

Efter ytterligare en veckas mätning av kväveupptag i höstvete ser vi att framförallt upptaget av gödselkväve börjar ta fart. I nollrutorna däremot är kväveupptaget ungefär lika stort som förra veckan med undantag av ett par fält där upptaget är mellan 10 till 17 kg N/ha.

I snitt så ligger kväveupptaget på 88 kg N/ha i det gödslade fältet och 35 kg N/ha i nollrutorna. Det är en ökning med 26 kg N/ha i det gödslade fältet och med 5 kg N/ha i nollrutorna jämfört med förra veckans mätning.

Se upptaget för respektive fält i diagrammet nedan.

Minskat antal skott sedan april

Förra veckan var majoriteten av fälten i flaggbladsstadiet DC-37-39, den här veckan har de flesta fält nått DC 41 – flaggbladets slida utväxande men något tidig fält är redan i axgång och DC 53.

Temperaturen i marken varierade och var vid mättillfället 12-18 grader. Nederbörden den senaste veckan har också varierat från 1 mm i Grillby till 50 mm i Veckholm. I medel låg nederbörden på 23 mm.

För att se om den tidigare torrperioden resulterat i en reducering av skott gjorde vi denna vecka en ny skotträkning. Vid den första mätningen i slutet av april var skottantalet i snitt 825 skott/m2. När vi räknade den här veckan var antalet skott i snitt 566 skott/m2 – alltså en minskning med 272 skott/m2. Eftersom vi inte räknat skott vid den här tidpunkten tidigare har vi inget att jämföra emot, men gissningsvis så beror en del av reduktionen på att upptaget av kväve var så lågt under stråskjutningen när kväveupptaget brukar vara som störst.

Jämförelse tidigare år

Hittills har kväveupptaget legat på en väldigt låg nivå jämfört med tidigare år. Trots ett högt upptag i de gödslade fälten sen senaste mätningen ligger årets upptag bland de lägsta om vi tittar på de senaste 6 åren.. Även i nollrutorna har upptaget vart väldigt lågt i år.

Vårsäd missfärgat efter regnet

Vi har fått rapporter om att vårsäden i Västmanland har blivit missfärgat på grund av stora mängder regn. När det regnar mycket ökar risken för kväveförluster, särskilt på fält där man har spridit stora kvävegivor tidigt. När jorden är helt eller delvis vattenmättad kan kväve avgå i gasform via denitrifikation.

På lättare jordar kan det lakas ut i form av nitrat vid höga mängder av nederbörd. Regnar det så mycket att vatten blir stående finns också risk att rötterna skadas på grund av syrebristen som uppstår. Även i fält där man inte ser tydliga vattenskador kan förluster av kväve förekomma och kräva kompletteringsgödsling för att utnyttja skördepotentialen och nå önskade proteinhalter.

Vänta med komplettering till efter upptorkning

Ofta går det att kompensera för eventuella förluster genom komplettering av kväve även i senare utvecklingsstadier. Försök med kvävegödsling till maltkorn i Västra Götaland 2015 visade bra effekt på både skörd och proteinhalt. Vänta därför med komplettering efter att marken torkat upp annars riskerar du att göra mer skador i grödan.

Innan du avgör om och hur mycket du ska komplettera, tänk på följande:

• Hur ser rötterna ut? Ser de friska ut och går relativt djupt är en kompletteringsgödsling på sin plats. I fält med grunda rotsystem kan det hända att rötterna tagit sådan skada att det inte hjälper med gödsling.
• Har skördepotentialen förändrats? Förmodligen sjunker den om grödan är vattenskadad.
• Hur långt i utvecklingen har grödan kommit innan det är farbart? Går det för lång tid innan det är möjligt att kompletteringsgödsla är det inte säkert att det är lönsamt.
• Vad är kvävebehovet? Använd nitratstickor eller N-tester som hjälp för att bedöma kvävebehovet.

Vi genomförde mätningen måndagen den 6:e juni. Nästa mätning som också är den sista mätningen är planerad till måndagen den 13:e juni.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala