Höstvetet utvecklas väl, men regn behövs v. 19

Höstvetet i Greppa Näringens nollrutefält är nu i stråskjutningsfasen. Utveckling och upptagen mängd kväve i såväl fält som nollruta är normala för tidpunkten, men den senaste månadens torka har påverkat markens kväveleverans och mineraliseringstakten är låg. Den nederbörd som kommer just nu är mycket välkommen och kan förhoppningsvis möjliggöra ett tillräckligt stort kväveupptag under stråskjutningen.

Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 25 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 9 olika lantbrukare i Region Väst. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss.

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Vi har nu mätt upptagen mängd kväve i grönmassan i nollrutor och omkringliggande fält under två veckor. Senaste mätningarna gjordes 6-9 maj. Som vanligt är variationen mellan fälten stor. Upptagen mängd kväve i nollrutorna varierar mellan 13 och 31 kg N/ha. Totala kväveupptaget i fälten varierar mellan 15 och 68 kg N/ha. I diagram 1 visas hur mycket kväve som inlagrats i grödan för samtliga platser. Det är alltid svårt att förklara variationerna, men grödans tidiga utveckling och fältens vattenhållande förmåga har haft betydelse en torr vår som denna.

Under den vecka som gått sedan första mätningen (29 april – 2 maj) har det inte skett något ytterligare upptag av kväve i nollrutorna, medan fälten i genomsnitt tagit upp ca 10 kg kväve per hektar. Även här är variationen stor, 0-23 kg kväve. Se tabell 1.

Fortsatta utvecklingen beror på vädret

Det har kommit en del regn redan och mer utlovas. Om prognosen stämmer kommer vi förhoppningsvis att se ökat kväveupptag totalt och över tid också ökad markleverans av kväve. Men det kommer sannolikt att ta lite tid att få igång mineraliseringen. De mikroorganismer och bakterier som bidrar till omvandlingen av organiskt material till upptagbart kväve kräver såväl vatten som högre marktemperaturer.

Utan tillräcklig markfukt under stråskjutningen finns risk för skottreduktion. Alltför lite vatten och/eller tillgängligt kväve kan orsaka att sidoskotten tillbakabildas, vilket innebär färre ax per ha och risk för sänkt skörd. Brist på vatten och kväve kan också medföra risk för blomreduktion, vilket innebär färre kärnor per ax.

Nästa mätning sker måndag 16 maj – tisdag 17 maj.

Gunilla Frostgård och Maria Stenberg