Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Liten leverans av kväve från marken v.20

Kvävemineraliseringen har varit väldigt låg den senaste veckan med endast en ökning på 4 kg N/ha. I fälten där det också tillförts gödselkväve är det bättre fart, med ett ökat kväveupptag på 11 kg N/ha. Tillväxten har kommit igång och nästan alla fält är inne i stråskjutningsfasen.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 1. Nollruta i Torstuna, sort Reform. Foto: Emelie Andersson

Fortfarande skillnader beroende på förfrukt

Under den senaste veckan har de flesta fälten kommit in i stråskjutningsfasen där medianen är DC 31. Fälten i Västerås ligger kvar i bestockningsfasen, DC 23.

I diagram 1 kan du se kväveupptaget i respektive fält. På en vecka har kväveupptaget ökat med 4 kg N/ha i nollrutorna och 11 kg N/ha i fältet i medel. Vi ser en större skillnad mellan nollruta och fält jämfört med tidigare, där det totala kväveupptaget i medel är 25 kg/ha i nollrutorna och 38 kg/ha i fälten. Kväveupptaget fortsätter i de gödslade fälten medan det har börjat stanna av i nollrutorna.

Kväveupptaget fortsätter att vara högre i fält med bra förfrukter (ärt och raps) jämfört med fält där stråsäd är förfrukt. I de gödslade fälten där ärter och oljeväxter är förfrukt har i medel 14 kg N/ha tagits upp den senaste veckan och det totala upptaget är 45 kg N/ha. I de gödslade fälten med spannmål som förfrukt har i medel 7 kg N/ha tagits upp den senaste veckan och det totala upptaget är 26 kg N/ha. I nollrutorna är upptaget den senaste veckan ungefär lika stor oavsett förfrukt. Men i nollrutorna i fälten med ärter och oljeväxter som förfrukt är fortfarande det totala upptaget hittills betydligt högre.

Det krävs vatten och värme för mineralisering

Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.

Vid den här veckans mätning låg nederbörden i snitt på 7 mm i de mätta fälten. För att mineraliseringen ska fungera behöver det vara så mycket vatten i jorden att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten över den så kallade vissningsgränsen.

Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70% av porvolymen i marken är fylld med vatten.

Marktemperaturen varierade mellan 8 och 15 grader på 10 cm djup i fälten. Mineraliseringen ökar med ökad marktemperatur och för att få ordentlig fart på mineraliseringen behöver marktemperaturen vara över 10 grader. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader.

Figur 1 är hämtad från en modell som heter APSIM och visar schematiskt förhållandet mellan kvävemineralisering och markfukt respektive temperatur (www.apsim.info Länk till annan webbplats.).

Två diagram som visar förhållandet mellan marktemperatur respektive markfukt och mineralisering.

Figur 1. Schematiskt förhållande mellan kvävemineralisering och marktemperatur respektive vattenhalt i marken.

Även det mineralkväve som tillförs som ammoniumkväve i gödselmedel behöver omvandlas av mikroorganismer till nitratkväve för att växterna ska kunna ta upp det. Denna process kallas nitrifikation. Precis som för mineralisering så går denna omvandling snabbare vid högre temperatur och tar cirka 1-2 veckor när marktemperaturen är mellan 10-20 grader. I gödselmedel som till exempel NS 27-4 är hälften av kvävet i form av ammoniumkväve och hälften i form av nitratkväve.

I diagram 2 kan du se kväveupptaget för flera år. Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna och fälten ligger på en lägre nivå än tidigare års mätningar. Varmare och fuktigare väderlek väntas framöver, vilket borde sätta fart på mineraliseringen.

Jämförelse mellan olika år

I diagram 2 kan du se kväveupptaget för flera år. Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna och fälten ligger på en lägre nivå än tidigare års mätningar. Varmare och fuktigare väderlek väntas framöver, vilket borde sätta fart på mineraliseringen och upptaget av kväve.

I tabell 1 hittar du förutsättningarna för respektive fält.

Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

Förfrukt

Gödslingsdatum

Gödselgiva (kg N/ha)

Andel upptaget gödselkväve

DC- stadium

1a Västerås

Hallfreda

Höstvete

21:a april

120

5%

23

1b Västerås

Brons

Höstraps

21:a april

120

1%

23

2a Veckoholm

Reform

Höstvete

12:e april

135

8%

31

2b Veckoholm

Norin

Ärter

12:e april

135

15%

31

3a Enköp. näs

Julius

Höstvete

18:e april

100

6%

31

3b Enköp näs

Julius

Höstraps

18:e april

100

18%

31

4a Svinnegarn

Hacksta

Höstraps

30:e mars

81

22%

31

4b Svinnegarn

Julius

Höstvete

30:e mars

81

28%

31

5 Enköping

Norin

Ärter

19:e april

120

5%

32

6 Torstuna

Reform

Höstvete

3:e april

54

15%

31

7 Grillby

Reform

Höstvete

19:e april

70

4%

31

8a Lövstalöt

Hallfreda

Korn

21:a april

120

9%

30

8b Lövstalöt

Hallfreda

Höstraps

21:a april

120

12%

30

9a Uppsala

Julius

Höstraps

20:e april

122

8%

31

9b Uppsala

Linus

Ärter

20:e april

122

8%

30

10a Börje

Ahoi

Ärter

23:e april

120

11%

30

10b Börje

Ahoi

Höstvete

23:e april

120

2%

30

Vi genomförde mätningen måndagen den 16:e maj. Nästa mätning är planerad till måndagen den 23:e maj.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala