Komplettera vid behov med hänsyn till vädret

Vid mätningen av kväveupptag i höstvete, den 4-7 juni hade kväveupptaget fortsatt att öka. I nollrutorna är nu upptaget i medeltal 49 kg och i fält 124 kg kväve per hektar. Medeltalet kan vittna om att vi har större kväveupptag från nollrutorna än många andra år, men inget om dina egna fält. Variationen är som vanligt stor. Har ditt vete fortfarande behov av en komplettering så följ väderprognosen så regn är i sikte. Komplettering av viss mängd kväve är möjlig fram till och med vetets blomning. Vid mätningarna var vetefälten i axvidgningsfasen (DC43) och i det varma vädret är axgången snart här.

Varmt och marginellt med regn

Under veckan före mätningarna 29/5-4/6 regnade det endast på några av mätplatserna och mycket små mängder. På samtliga platser regnade mellan 0 och 1,8 mm. Luftens medeltemperatur var högre än veckan innan, cirka 15 grader. Minimitemperaturen varierade från 3 till 7 grader. Marktemperaturerna var något högre än veckan innan, cirka 15 grader.

Utvecklingsstadium och upptaget kväve

I tabell 1 och 2 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 4-7 juni. De allra flesta höstvetefält var i DC 43, då flaggbladets slida vidgar sig, vid mätningen.

Som vanligt är det variationen mellan fält som är den tydligaste trenden. Fälten har tagit upp mellan 98 och 170 kg kväve per hektar med ett medeltal på 124 kg per hektar. Nollrutorna har ett spann mellan 18 och 86 kg kväve i upptag (medeltal 49 kg/ha).

Sedan förra veckan har kväveupptaget i nollrutorna varierat stort mellan 0 och 20 kg kväve per hektar. Variationen i kväveupptag under veckan har även varit stor i omgivande fälten som varierat mellan 0 och 47 kg kväve per hektar. Upptaget av gödselkväve har ökat med 9 kg per hektar i medeltal och ligger nu i medeltal på 74 kg men varierar även det stort mellan cirka 30 och 105 kg per hektar.

Tabell 1 och 2. Grödans upptag av kväve 4 juni på alla platser utom Trelleborg, Skegrie som mättes 5 juni och Fjälkinge och Kristianstad och Löderup som mättes 6 juni och Laholm som mättes 7 juni. Förra veckans mätning gjordes en vecka tidigare.

Figur 1 & 2. Kväveupptag fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukten anges inom parentes för varje fält. För mätdatum se tabelltext för tabell 1.

Jämfört med tidigare år

Vi har jämfört olika års kväveupptag i nollrutor och fält hos fyra gårdar utan stallgödsel i växtföljden, där cirka 8 fält årligen ingår i jämförelsen. I dessa fält har i medeltal 126 kg kväve per hektar tagits upp. Kväveupptaget i dessa nollrutor är nu i medeltal på samma nivå som för alla nollrutorna vi följer på cirka 50 kg kväve per hektar. Sedan förra mätningen har kväveupptaget i fält varit nästan 20 kg per hektar medan upptaget i nollrutorna var 4 kg per hektar. Denna vecka är det intressant att titta både på figuren som baseras på kväveupptag per datum (figur 3) och för utvecklingsstadium (DC), för de olika åren (figur 4). Eftersom utvecklingen är något senare än flera andra år så blir det tydligt i figur 4 att kväveupptaget kopplat till utvecklingsstadiet är bland de högre och i nivå med 2017 och 2019 för dessa gårdar. Där sticker även år som 2015, då kväveupptaget var sent, och 2018, då kväveupptaget var lågt, ut tydligare.

Sen komplettering möjlig innan regn

Även om vi befinner oss i axvidgningsfasen och snart når axgång kan du fortfarande komplettera med kväve. Du kanske planerat in en sista giva först nu eller ser att skördepotentialen verkar större än först förväntat och därför behöver säkerställa proteinhalten. Du kan höja både skörd och proteinhalt vid gödsling fram till och med avslutad blomning hos vetet, även om det framför är proteinhalten som ökar vid så sena gödslingar. Kväveeffektiviteten är inte så god som vid gödsling vid flaggbladstadiet och om torka infaller riskerar du att kvävet inte kommer grödan tillgodo. Välj därför måttliga mängder och följ väderprognosen innan du lägger en sen kvävegiva. Avvakta eller avstå om inget regn finns på prognosen.

I maxrutorna är det några fält som har upp till 10 kg högre kväveupptag per hektar jämfört med upptaget i fälten. Det är bara ett enstaka fält som har en maxruta med ett större kväveupptag i maxrutan än10 kg kväve per hektar, jämfört med övriga fältet. Det gäller ett fält med en svag nollruta och en måttlig kvävegiva där det nu finns ett tydligt behov av en kompletteringsgödsling. Maxrutorna gödslades med 50 kg per hektar extra kväve 22-23 april för att följa om fältkvävegivan är begränsande för tillväxten. Är du osäker på potentialen i ditt fält så kan du fortfarande kontrollera kvävebehovet med N-tester eller liknande verktyg. Du kan även ta hjälp av CropSAT där fältets kväveupptag anges i ett nytt verktyg som är under utveckling. Läs mer om Cropsat i Säsongsnytt vecka 21 Länk till annan webbplats..

Tack för i år

Att mäta med handburna N-sensorn, som vi gör i nollrutorna, ger oss tillförlitliga värden fram till axgång som snart är här. Därefter blir mätvärdena mer osäkra. Vi avslutar nu säsongen med nollrutemätningar för i år.

Emma Hjelm, Cecilia Linge, Stina Olofsson, Gunilla Frostgård, Alnarp

 Kväveupptag på de olika platserna, figur 5-11