Dags att besluta om kompletteringsgödsling v. -21

Höstvetet utvecklas bra efter nederbörd och gynnsamma temperaturer. Upptagen mängd kväve har ökat med i genomsnitt 25 kg per hektar sedan förra veckan, men det totala upptaget ligger fortsatt lägre än flerårsmedeltalet. Flertalet fält är i DC 37-41 och det är hög tid att fundera på totala kvävebehovet och kompletteringsgödslingens storlek.

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Utvecklingen har gått starkt framåt under den gångna veckan. I tabell 1 redovisas aktuella utvecklingsstadier och hur mycket kväve som tagits upp sedan förra mätningen. Alla fält utom ett på Sandby gård är i utvecklingsstadium DC 37-41. Årets högsta kväveupptag på en vecka är uppmätt och genomsnittet för alla fält är 25 kg ökad kvävemängd i grönmassan per hektar. Ökningen varierar mellan 8 och 35 kg kväve.

Väderläget inför veckans mätningar

Den 15 maj till och med 22 maj registrerades nederbörd på alla platser utom Trelleborg. Mängderna varierade mellan som minst 5 mm i Svalöv och 6 mm i Vellinge till som mest 23 mm i Löderup och 20 i Sandby gård. Generellt var således nederbördsmängderna störst i de östra delarna denna vecka och mindre i de södra och västra delarna. Medeltemperaturen i luften på 1,5 m höjd, varierade mellan 12 och 13 grader, vilket var ungefär lika med veckan dessförinnan. Minimitemperaturen var som lägst 2 plusgrader Maxtemperaturen nådde som mest 26 grader 19 maj, men det var en kortvarig ”värmebölja”.

Marktemperaturerna på 5 cm djup varierade mellan 10 och 13 grader på de fyra stationer där marktemperaturen mäts. Markleveransen har varit trög under säsongen, men ökar något med förbättrad markfukt och marktemperatur. 

Kväveupptag per plats från fältets egen leverans respektive från tillfört gödselkväve kan utläsas ur diagram 1. Fältdata för samtliga mätplatser redovisas i tabell 2

Årets totala kväveupptag är ännu relativt lågt

Kvävemängd i ovanjordisk grönmassa började på en hög nivå i år, men kväveupptaget under de första torra veckorna av våra mätningar har varit relativt lågt. Även om tillväxten varit god senaste veckan, ligger total kvävemängd i ovanjordisk biomassa lägre än flerårsmedeltalet. Se diagram 2 för jämförelse av kväveinnehåll i ovanjordisk grönmassa under de senaste 7 åren. Kurvan för upptag i ogödslade rutor började på en hög nivå även den, men eftersom mineraliseringstakten i början var låg ligger veckans nollrutevärde nära flerårsmedeltalet.

Dags att kompletteringsgödsla!

I stadium 37-39 är det dags att fatta beslut om storleken på en eventuell kompletteringsgiva. Bedömningen av resterande kvävebehov är aldrig enkel. Några punkter att ta hänsyn till inför beslut om kompletteringsgödsling:

• Din erfarenhet av skördenivå. Tack vare den nederbörd som kommit ser skördepotentialen fortfarande bra ut. Den egna erfarenheten får stor betydelse vid bedömning av skördenivån.
• Markleveransen kan fortsatt öka. Kvävenivåerna i nollrutorna ligger ungefär på flerårsmedeltalet. Men ännu är mineraliseringstakten låg. Hur markleveransen utvecklas kommer att bero på vädret. Med fortsatt god markfukt och varmare väder kan marken komma att leverera mer N.
• Kan finnas outnyttjat kväve. Om behovet av kväve bedöms som stort är det viktigt att inte vänta för länge, men om det råder osäkerhet kring effekt av redan lagd mineral- eller stallgödsel, går det utmärkt att dela givan. Om några dagar vet vi mer om grödans utveckling och kan fatta ett mer välgrundat beslut om de sista kilona kväve.
• Stallgödsel kan ha fortsatt effekt. Effekten av organiska gödselmedel har hittills varit lite sämre än vanligt. Detta kan bero på att omvandlingen av organiskt bundet kväve till ammonium och sedan till nitrat gått långsamt på grund av torkan, men det kan också ha förekommit förluster när flytgödsel spridits i torrt väder. Sannolikt finns en del kväve kvar i fält som gödslats med stallgödsel eller rötrest under våren. Detta kväve kan frigöras senare med god markfukt och ökande temperaturer. Det har av samma anledning också varit svårt att se förfruktseffekter denna säsong.
• Att hitta kväveoptimum är lönsamt. Även om kostnaden för kväve just nu är lägre än under pristoppen tidigare under våren, är det fortfarande kostsamt att gödsla för mycket. Å andra sidan, med rådande höga priser på höstvete, är det också dyrt att tappa i skörd och kvalitet.

Använd de hjälpmedel som finns tillgängliga

Vi vill uppmana till användning av de hjälpmedel som finns för bedömning av gödslingsbehovet. N-Testern, som mäter kvävekoncentrationen i bladen, hjälper till att ge en bild av fältets genomsnittliga kvävebehov. Att få hjälp med mätning av egen nollruta av rådgivningen är ett bra sätt att skaffa sig en bild av fältets kväveleverans. Genom att sista kvävegivan /-givorna varieras över fälten ökar möjligheten att nå ekonomiskt optimal skörd samtidigt som förlusterna minimeras. Greppa Näringen har som vanligt möjliggjort kostnadsfri användning av CropSat. AtFarm är ett annat snarlikt system för precisionsspridning via satelit. Ett tredje alternativ för precisionsspridning är att använda traktorburen N-Sensor.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm, Stina Olofsson, Landskrona

Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 17 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Region Syd. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss. I Säsongsnytt för Region Syd hittar du våra löpande mätningar av kväveupptag. Nästa mätning i nollrutorna planeras till slutet av vecka 21.

Greppa Näringens mätningar stämmer väl överens med Yaras mätningar med samma metod. I tabell 3 nederst i brevet presenteras kväveupptag från fältens kväveleverans (nollruta) och upptaget gödselkväve.