Bra fart på upptaget av gödselkväve v.23

Den senaste mätningen av kväveupptag i höstvete visar på ett högt upptag av gödselkväve - 26 kg N/ha. En skotträkning visar däremot på att antalet skott per kvadratmeter har minskat sen slutet av april.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 1. Nollruta i Svinnegarn, med höstraps som förfukt. Högt kväveupptag i nollruta, fält och maxruta. Foto: Emelie Andersson

Efter ytterligare en veckas mätning av kväveupptag i höstvete ser vi att framförallt upptaget av gödselkväve börjar ta fart. I nollrutorna däremot är kväveupptaget ungefär lika stort som förra veckan med undantag av ett par fält där upptaget är mellan 10 till 17 kg N/ha.

I snitt så ligger kväveupptaget på 88 kg N/ha i det gödslade fältet och 35 kg N/ha i nollrutorna. Det är en ökning med 26 kg N/ha i det gödslade fältet och med 5 kg N/ha i nollrutorna jämfört med förra veckans mätning.

Se upptaget för respektive fält i diagrammet nedan.

Minskat antal skott sedan april

Förra veckan var majoriteten av fälten i flaggbladsstadiet DC-37-39, den här veckan har de flesta fält nått DC 41 – flaggbladets slida utväxande men något tidig fält är redan i axgång och DC 53.

Temperaturen i marken varierade och var vid mättillfället 12-18 grader. Nederbörden den senaste veckan har också varierat från 1 mm i Grillby till 50 mm i Veckholm. I medel låg nederbörden på 23 mm.

För att se om den tidigare torrperioden resulterat i en reducering av skott gjorde vi denna vecka en ny skotträkning. Vid den första mätningen i slutet av april var skottantalet i snitt 825 skott/m2. När vi räknade den här veckan var antalet skott i snitt 566 skott/m2 – alltså en minskning med 272 skott/m2. Eftersom vi inte räknat skott vid den här tidpunkten tidigare har vi inget att jämföra emot, men gissningsvis så beror en del av reduktionen på att upptaget av kväve var så lågt under stråskjutningen när kväveupptaget brukar vara som störst.

Jämförelse tidigare år

Hittills har kväveupptaget legat på en väldigt låg nivå jämfört med tidigare år. Trots ett högt upptag i de gödslade fälten sen senaste mätningen ligger årets upptag bland de lägsta om vi tittar på de senaste 6 åren.. Även i nollrutorna har upptaget vart väldigt lågt i år.

Vårsäd missfärgat efter regnet

Vi har fått rapporter om att vårsäden i Västmanland har blivit missfärgat på grund av stora mängder regn. När det regnar mycket ökar risken för kväveförluster, särskilt på fält där man har spridit stora kvävegivor tidigt. När jorden är helt eller delvis vattenmättad kan kväve avgå i gasform via denitrifikation.

På lättare jordar kan det lakas ut i form av nitrat vid höga mängder av nederbörd. Regnar det så mycket att vatten blir stående finns också risk att rötterna skadas på grund av syrebristen som uppstår. Även i fält där man inte ser tydliga vattenskador kan förluster av kväve förekomma och kräva kompletteringsgödsling för att utnyttja skördepotentialen och nå önskade proteinhalter.

Vänta med komplettering till efter upptorkning

Ofta går det att kompensera för eventuella förluster genom komplettering av kväve även i senare utvecklingsstadier. Försök med kvävegödsling till maltkorn i Västra Götaland 2015 visade bra effekt på både skörd och proteinhalt. Vänta därför med komplettering efter att marken torkat upp annars riskerar du att göra mer skador i grödan.

Innan du avgör om och hur mycket du ska komplettera, tänk på följande:

  • Hur ser rötterna ut? Ser de friska ut och går relativt djupt är en kompletteringsgödsling på sin plats. I fält med grunda rotsystem kan det hända att rötterna tagit sådan skada att det inte hjälper med gödsling.
  • Har skördepotentialen förändrats? Förmodligen sjunker den om grödan är vattenskadad.
  • Hur långt i utvecklingen har grödan kommit innan det är farbart? Går det för lång tid innan det är möjligt att kompletteringsgödsla är det inte säkert att det är lönsamt.
  • Vad är kvävebehovet? Använd nitratstickor eller N-tester som hjälp för att bedöma kvävebehovet.
Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

Förfrukt

Gödselgiva (kg N/ha)

Upptaget gödsel-
kväve i ovan-

jordiskt material

kg N/ha

DC- stadium

1a Västerås

Hallfreda

Höstvete

160

52

43

1b Västerås

Brons

Höstraps

160

45

43

2a Veckoholm

Reform

Höstvete

195

58

41

2b Veckoholm

Norin

Ärter

185

76

43

3a Enköp. näs

Julius

Höstvete

185

80

43

3b Enköp näs

Julius

Höstraps

185

48

45

4a Svinnegarn

Hacksta

Höstraps

165

50

43

4b Svinnegarn

Julius

Höstvete

165

62

43

5 Enköping

Norin

Ärter

170

57

53


6 Torstuna

Reform

Höstvete

169

64

43

7 Grillby

Reform

Höstvete

140

31

37

8a Lövstalöt

Hallfreda

Korn

120

54

41

8b Lövstalöt

Hallfreda

Höstraps

120

49

43

9a Uppsala

Julius

Höstraps

122

41

43

9b Uppsala

Linus

Ärter

122

3

47

10a Börje

Ahoi

Ärter

120

43

47

10b Börje

Ahoi

Höstvete

120

57

45

11a Arboga

Ahoi

Havre

135

63

51

11b Arboga

Julius

Lin

135

58

49


Vi genomförde mätningen måndagen den 6:e juni. Nästa mätning som också är den sista mätningen är planerad till måndagen den 13:e juni.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala