Höstvetet utvecklas trots torkan, men utlovade regn behövs - v.19

Alla de fält vi följer i Region Syd är nu i stråskjutningsfasen (DC 30-32), vilket är normalt för tidpunkten. Samtliga fält är fortfarande fina och jämna. Sedan senaste mätningen har kväveinnehållet i grönmassan ökat med i genomsnitt 11 kg per hektar.

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Bristen på nederbörd under de senaste veckorna har bidragit till att markens egen kväveleverans ännu är låg. De regn som väderprognosen utlovar behövs för fortsatt tillväxt och kväveupptag.

Höstvetet är i stråskjutningsfasen på alla platser. I tabell 1 redovisas aktuella utvecklingsstadier och hur mycket kväve som tagits upp under senaste veckan i de fält vi bevakar.

Totala kväveinnehållet i grönmassan varierar mellan 36 kg kväve per hektar i Kattarp och 79 kg per hektar i Löderup. Kväveupptag per plats från fältets egen leverans respektive från tillfört gödselkväve kan utläsas ur figur 1och 2. Som vanligt är det svårt att förklara variationerna, men grödans tidiga utveckling och fältens vattenhållande förmåga har betydelse en torr vår som denna.

Fältdata för samtliga mätplatser redovisas i tabell 2

Lägre upptag jämfört med tidigare år

Kvävemängd i ovanjordisk grönmassa började på en relativt hög nivå i år, men kväveupptaget under de tre veckor vi mätt har varit tämligen lågt. Därför visar senaste veckan på kvävenivåer i grönmassan som ligger lägre än genomsnittet för perioden. Kurvan för upptag i ogödslade rutor är plan, vilket innebär att markens mineralisering varit låg under de tre veckor vi mätt.

Nu krävs det mer nederbörd

Väderprognosen har under senaste tiden varit svajig och utöver gårdagens regn förespås regn för kommande dagar. Om prognosen stämmer kommer vi att se ökat kväveupptag totalt och över tid också ökad markleverans av kväve. Men det kommer sannolikt att ta lite tid att få igång mineraliseringen. De mikroorganismer och bakterier som är bidrar till omvandlingen av organiskt material till upptagbart kväve kräver såväl vatten som högre marktemperaturer.

Utan tillräcklig markfukt under stråskjutningen finns risk för skottreduktion. Alltför lite vatten och/eller tillgängligt kväve kan orsaka att sidoskotten tillbakabildas, vilket innebär färre antal ax per hektar och risk för sänkt skörd. Brist på vatten och kväve kan också medföra risk för blomreduktion vilket innebär färre kärnor per ax.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm, Stina Olofsson, Landskrona

Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 17 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Region Syd. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss. I Säsongsnytt för Region Syd hittar du våra löpande mätningar av kväveupptag. Nästa mätning i nollrutorna planeras till slutet av vecka 19.