Hur mycket kväve utlakas i medeltal från den svenska åkermarken?
16,2 kg per hektar är svaret på frågan i rubriken. Siffran är framräknad och publicerad i en ny SLU-rapport med läckagekoefficienter för åkermark. Samtidigt visar provtagning i dräneringsrör för enskilda fält att läckaget varierar mellan 1 och cirka 120 kg kväve per hektar för enskilda år.
Förenklat beskrivet finns det två metoder att ta reda på hur mycket kväve och fosfor som läcker från åkermarken. Den ena är att ta vattenprover i dräneringsrör och den andra är att beräkna med hjälp av modeller. Båda metoderna används samtidigt och i kombination med varandra för att komma så nära sanningen som möjligt.
Mätningar
Sedan 1973 tas det vattenprover i dräneringsvatten på ett antal fält i landet. De numera 13 fälten varierar i storlek från 4 till 34 hektar och odlingen ingår i gårdens normala drift och påverkas inte av forskarna. Fälten representerar olika jordar, gårdar med och utan djur och olika nederbörd. Flödet av vatten ur dräneringsrören mäts kontinuerligt och den årliga medelavrinningen varierar mellan knappt 100 mm till nästan 400 mm. Kväveutlakningen varierar helt naturligt stort och var som lägst cirka 6 kg per hektar som flerårsmedelvärde på ett fält i Norrland. I andra änden av skalan finns ett fält i södra Sverige med ett medelläckage på cirka 77 kg kväve per hektar.
Den enskilda faktor som påverkar utlakningen mest är nederbörden och den följande avrinningen eftersom vatten är ett lösningsmedel och nitratkväve, som är den kväveform som utlakas mest, är vattenlösligt. För enskilda år har det knappt varit någon utlakning alls på grund av torka. Som mest har det utlakats cirka 120 kg kväve per hektar på en mojord i västra Sverige ett blött år.
Beräkningar
Det går inte att uttala sig om den samlade kväveutlakningen från hela landets åkermark på ett tillräckligt bra sätt med hjälp av de 13 fälten beskrivna ovan. Därför behövs också beräkningar. Sådana görs av SLU med några års mellanrum på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och används för bland annat internationell rapportering. För ändamålet används en beprövad matematisk modell och en mycket stor matris av odlingssituationer. Beräkningar utförs för 22 olika områden i landet med olika avrinning och klimat. I varje region görs beräkningar för flera grödor och jordarter och med olika förfrukter till varje gröda. För att vädret enskilda år inte ska få en avgörande betydelse används en 30-årig väderserie. Sammantaget beräknas tusentals koefficienter av så kallat normalläckage av kväve. För de 22 regionerna varierar medelläckaget från 7 till 40 kg kväve per hektar och år. Lägst var utlakningen i skogsregioner och i regioner med låg avrinning. Medeltalet för landets åkerareal blev cirka 16 kg kväve per hektar och siffran avser växtodlingsåret 2019 med de olika arealer av grödor som odlades då.
Källa: SLU, Report, 2023, Läckage av näringsämnen från svensk åkermark - Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2019.
Text: Markus Hoffmann
