Sprutjournal
Den som sprider klass 1 eller klass 2 bekämpningsmedel ska enligt lag (SNFS 1997:2) föra journal över varje spridningstillfälle och sedan spara dokumentationen under tre år. Här beskrivs de olika momenten som ska antecknas i sprutjournalen.
Använd i första hand de sprutjournaler eller det datoriserade växtodlingsprogram som du redan arbetar med. De flesta är anpassade till den sprutjournal som jordbruksnäringen kommit överens med myndigheterna om att använda. Om du är osäker, kontrollera med leverantören om materialet uppfyller kraven.
Om du använder Greppa växtskyddets sprutjournal uppfyller du de tvärvillkor som finns. Här hittar du sprutjournalen.
Sprutjournalen måste sparas i tre år för att vid anmodan kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten. Sprutjournalen bör föras löpande. Medför därför alltid denna i traktorn när du sprutar. Observera att det är den som utför bekämpning som har ansvar för att sprutjournal förs! Om du anlitar entreprenör bör du därför vid upphandling se till att entreprenören har som fast rutin att journalföra växtskyddsarbetet. Dokumentationen måste finnas både hos entreprenören och på din gård när du lejer ut sprutningen.
Vissa uppgifter i sprutjournalen är så kallade tvärvillkor, det vill säga om man inte uppfyller dessa så riskerar man avdrag på sitt gårdsstöd eller andra stöd. Uppgifterna som krävs för tvärvillkorsreglerna har här markerats med ett T.
Sprutjournalen förs med en sida för varje skifte och år och förs lämpligen löpande i fält. För att underlätta din dokumentering är det lämpligt att utgå från EU-kartan eller annan motsvarande karta. Markera på kartan de områden vilka kräver olika former av skyddsavstånd för att undvika vind- och marktransport. Kartan bör alltid medföras i traktorn!
OBS! Fyll i dessa uppgifter under övriga noteringar i Greppa Växtskyddets sprutjournal
Dokumentation krävs även för:
Greppa Växtskyddets sprutjournal
Om du använder Greppa växtskyddets sprutjournal uppfyller du de tvärvillkor som finns. Här hittar du sprutjournalen.
Tänk på!
Sprutjournalen måste sparas i tre år för att vid anmodan kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten. Sprutjournalen bör föras löpande. Medför därför alltid denna i traktorn när du sprutar. Observera att det är den som utför bekämpning som har ansvar för att sprutjournal förs! Om du anlitar entreprenör bör du därför vid upphandling se till att entreprenören har som fast rutin att journalföra växtskyddsarbetet. Dokumentationen måste finnas både hos entreprenören och på din gård när du lejer ut sprutningen.
Tvärvillkor
Vissa uppgifter i sprutjournalen är så kallade tvärvillkor, det vill säga om man inte uppfyller dessa så riskerar man avdrag på sitt gårdsstöd eller andra stöd. Uppgifterna som krävs för tvärvillkorsreglerna har här markerats med ett T.
Endast växtskyddsmedel som är godkända i Sverige får användas och de får endast användas enligt anvisningarna på etiketten, annars är det ett brott mot tvärvillkoren.
Hur fyller jag i sprutjournalen?
Sprutjournalen förs med en sida för varje skifte och år och förs lämpligen löpande i fält. För att underlätta din dokumentering är det lämpligt att utgå från EU-kartan eller annan motsvarande karta. Markera på kartan de områden vilka kräver olika former av skyddsavstånd för att undvika vind- och marktransport. Kartan bör alltid medföras i traktorn!
Följande information ska dokumenteras:
- Skifte anges till exempel enligt beteckning på EU-karta. Ange även antal hektar. T
- Datum T
- Tidpunkt (klockan) på dagen då sprutning påbörjats T
- Preparat anges lämpligen som försäljningsnamn T
- Dos anges i kg/ha eller liter/ha T
- Temperatur anges i grader Celcius
- Vindstyrka anges i m/s
- Vindriktning anges som till exempel syd, sydväst, sydost, nord, nordväst, nordöst, öst, väst
- Skyddsavstånd till skydd mot marktransport anges som avstånd som hålls till känsliga objekt beroende på risken för marktransport. Rita in alla känsliga objekt i den närmaste omgivningen runt/eller inom spridningsområdet på kartan redan innan sprutsäsongen börjar. Exempel på känsliga objekt är sjöar och vattendrag, diken, bostadstomter, andra odlingar, åkerholmar mm inom och runt spridningsområdet. För att ange var skyddsavstånd hålls kan områdesgränserna anges med en siffer- eller bokstavsbeteckning på kartan. Fyll därefter i vid bekämpning de skyddsavstånd som hålls. Anteckna till exempel "A3-6 m" för ett tillfälle då du anser att ett skyddsavstånd till skydd mot marktransport på 6 meter till områdesgränsen "A3" är nödvändigt. Ett annat exempel är att ange "ingen spridning närmare än 1 meter intill dike Y" då 1 meters skyddsavstånd hålls till diket.
- Skyddsavstånd till skydd mot vindavdrift anges som avstånd som hålls till känsliga objekt beroende på vindriktning och styrka. Dessa kan på liknande sätt som skyddsavstånd mot marktransport anges med hänvisning till kartan. Du bör också anteckna på kartan avståndet mellan skiftesgränsen och de olika objekten. Det underlättar vid de tillfällen då du behöver bestämma skyddsavstånd mot vindavdrift.
- Påfyllning - ange plats, till exempel "På biobädd på gården" eller "I fält från separat tankvagn".
- Rengöring - anges som till exempel "Grovrengöring i fält, därefter på biobädd" eller "På spolplatta kopplad till separat uppsamlingskärl".
- Bekämpning utförd av - ange till exempel sprutförare och behörighetsbevis. T
- Blommande växter - ange om grödan eller annan växtlighet blommar och i vilken omfattning. Det gäller en utvidgad anteckningsskyldighet angående förekomst av blommande växter gäller vid användning av medel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter.
Ytterligare krav för den som producerar livsmedel och foder - från och med 2009
OBS! Fyll i dessa uppgifter under övriga noteringar i Greppa Växtskyddets sprutjournal
Dokumentation krävs även för:
- Vilken gröda som bekämpningen gällde T
- Karenstid och skördedatum (skördedatum anges först vid skörd) T
Sidan uppdaterad 2011-10-19 av Ulrika Williamsson
Kontaktinformation
- Projektledare
- Sara Almqvist
- 0498-20 67 70
- Jordbruksverket
- Magnus Sandsrtöm
- 070-667 23 52
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
