Förklaringar till rubriker och enheter

Här finner du hjälp till växtnäringsbalansberäkningen. När du är inne i själva beräkningen länkas vissa rubriker och enheter till denna sida för förklaring vad det innebär.
Driftsinriktning

Ange här gårdens huvudsakliga produktionsinriktning.

Total areal

Växtnäringsbalans upprättas vanligen för hela gården. Då skall hela åkerarealen vara med, inklusive träda. Energiskog och eventuella permanenta trädor utelämnas dock. Naturbetesmarker skall inte vara med.

Djurtäthet

Djurtätheten är ett mått på växtnäringstillförseln från gårdens djurhållning. Du beräknar din djurtäthet med hjälp av tabellen nedan.

Djurslag Antal djur   Djurenheter
Fullvuxet nöt ................. X 1,00= ...................
Häst ................. X 1,00 = ...................
Ungnöt ................. X 0,50 = ...................
Sugga ................. X 0,33 = ...................
Slaktsvinsplatser ................. X 0,10 = ...................
Pälsdjursplatser ................. X 0,10 = ...................
Slaktkycklingar ................. X 0,01 = ...................
Summa djurenheter:     =..................
Antal djur = en djurenhet Djurslag
1 Mjölkko
6 Kalvar, en mån eller äldre
3 Övriga nöt, sex mån eller äldre
3 Suggor, inklusive smågrisar upp till 12 v ålder
10 Slaktsvin eller avelsgaltar, 12 veckor eller äldre.
1 Häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder
10 Minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder samt avelshannar
100 Kaniner
100 Värphöns, 16 veckor eller äldre
200 Unghöns upp till 16 veckors ålder
200 Slaktkycklingar
100 Kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder
15 Strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder
10 Får eller getter, sex månader eller äldre
40 Lamm eller killingar upp till sex månaders ålder
Län

Viktigt att ange rätt län och kommun då kvävenedfallet bestäms av vilken kommun som anges.

Kommun

Viktigt att ange rätt län och kommun då kvävenedfallet bestäms av vilken kommun som anges.

Produkter in

Endast produkter som förs in till gården skall tas med. Glöm inte stallgödsel, livdjur eller foder köpt från en granne.

Produkter ut

Endast produkter som bortförs från gården skall tas med. Glöm inte stallgödsel, sålt strö eller foder eller levererade djur.

Kvävefixering

Vissa grödor har förmågan att fixera kväve ur luften. Detta innebär att ren kvävgas omvandlas till kväveföreningar som växten nyttjar. Därmed tillförs kväve till gården som ska vara med i växtnäringsbalansen. De vanligaste kvävefixerande växterna är ärter, bönor, klöver och lusern.

Skörd

Varje skörd skall anges för sig för att beräkningen ska bli korrekt.

Kvävegiva

Ange kvävegivan i kg N/ha av handelsgödsel och växttillgängligt kväve i stallgödsel.

Sidan uppdaterad 2010-10-25 av Ulrika Williamsson
Kontaktinformation
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt