Den platta slätten med sina bördiga åkrar är den landskapstyp som har avvattnats mest. Vattnet går genom rörsystemen nere i marken och är många gånger svåråtkomligt. Vid uppdämning kan odlingsförutsättningarna på stora arealer uppströms försämras påtagligt. Här blir det alltså nödvändigt att gräva sig ned till den vattennivå som bestäms av täckdikessystemet. Stora mängder schaktmassor måste dessutom placeras i landskapet. En damm som liknar en bombkrater med massorna upplagda kring ett grävt hål är ett främmande inslag i slättlandskapet. Den medför dessutom nackdelar för både vattnets funktion och skötseln av våtmarken. En lämplig plats ligger därför oftast nära en mindre naturlig svacka där schaktmassorna kan spridas ut och jämnas till.För att kunna utforma fungerande inlopp och utlopp är kunskap om hur dräneringssystemet är uppbyggt en förutsättning.
Grävda våtmarker är ofta värdefulla näringsfällor, men ger även ett tillskott i ett på biologiska värden fattigt jordbrukslandskap.
Låglänta invallade områden invid sjöar eller åar är mycket lämpliga att återföra till våtmark. När invallningsmarken ägs av flera ägare måste självklart alla vara överens om att pumparna skall stanna.
Efter dränkningen blir det flackt översvämmade området ofta omedelbart till ett eldorado för fågellivet. Viktigt för denna typ av våtmark är att pumpanläggningen bevaras. Då kan arealen med jämna mellanrum åter torrläggas när skötselåtgärder blir nödvändiga.Att anlägga en översilningsmark på marker som redan är blöta och svårbrukade bäddar för stora problem i framtiden. Området riskerar då att bli ännu sankare eftersom stora mängder växtmaterial produceras och suger åt sig vatten. Jorden blir svår att beta eller slå av. Att få den tillräckligt torr igen för maskinell avslagning eller bete kan bli omöjligt. Om man vill undvika en utveckling mot en snabbt igenväxande mosse, kräver sådana anläggningar ironiskt nog åtgärder för förbättrad avvattning. Alternativt kan denna typ av marker grävas ut till ett djup som förhindrar igenväxning med kaveldun och vass.
Igenväxande våtmarker förlorar snabbt sitt värde för många fåglar. Några få växtarter konkurrerar ut all annan vegetation under vatten och utmed stranden, Sörmland.
