Avslagning
Det finns många jordbruksredskap som kan användas i och runt våtmarken. Den kanske mest universella maskinen med god avverkningskapacitet är den sidmonterade rotorslåttern. Till skillnad från en dragen slåtterkross eller slaghack kan den vinklas både uppåt och nedåt när fördämningar eller öar skall putsas av. Dessutom behåller traktorn sin korta vändradie. Det är viktigt att tänka på att avslagning inte löser alla problem: Till exempel ger en årlig avslagning av kaveldun och vass enbart ett tillfälligt resultat. Växterna är tillbaka med nästan oförminskad växtkraft sommaren därpå.
I en torrlagd våtmark är det ingen nackdel om det avslagna materialet blir kvar. Kan det ligga några veckor innan vattnet släpps på, hinner stora delar att förmultna. De kvarvarande växtresterna blir ett dukat bord för vattenlevande växtnedbrytare, innan de i sin tur blir mat åt vattenfåglar eller andra insekter i vattnet.
Uppe på land och på fördämningen är det lite annorlunda: Om det avslagna materialet inte tas bort, kan näringsämnen och mull anrikas i det övre jordlagret. Gräsväxten blir då allt frodigare med åren och till och med brännässlan kan börja etablera sig. För att
hålla marken någorlunda öppen kan det bli nödvändigt med två avslagningar per år. Där det är besvärligt att samla upp materialet, kan man överväga att ordna borttransport åtminstone vart tredje eller fjärde år.
Av nötkreatur betad kaveldun. Det är inte så mycket själva avbetningen utan djurens klövtramp som sliter sönder rötterna och gör att växten trängs undan från hårt betade stränder.
Sidan är ej publicerad
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
