Höga fördämningar förändrar landskapsbilden radikalt. De kan också bli mycket farliga vid stora vattenmängder. Detta visar inte minst de återkommande katastroferna i invallade områden utmed Europas större vattendrag. För att bygga större jordvallar krävs specialkunskaper om hur t.ex. jordblandningen uppför sig vid olika vattenmättnad. Normalt eftersträvas låga och säkra fördämningar som smälter väl in i landskapsbilden. Eftersom fördämningar alltid medför risker är det viktigt att hålla sig till fyra grundregler:Grundregel 1: Rensa under
Innan en fördämning läggs på plats måste allt som kan leda till underminering av bygget avlägsnas. Det kan vara täckdiken, skiktade sand- eller gruslager i en bäckfåra eller ett öppet dike, gamla stubbar eller större ved- och växtrester. Om jordarten är sand eller grus, bör man gräva ut en fåra längs botten och där lägga en kärna av fastare jord.
Grundregel 2: Bygg inte smalt
Med bra jordmaterial skall 1 meter vallhöjd byggas med minst 5 meter i botten, och sidorna får aldrig ha starkare lutning än 1:2. För att få en bra körbarhet på vallen krävs minst 3 meters bredd i toppen, vilket innebär att t.ex. en 1 meter hög vall blir 3+(2+2)=7 meter i botten. Om man vid utloppet önskar en något smalare vall för att utlopps-rören inte skall bli för långa, kan man bygga lite brantare på utsidan och kompensera med något större höjd, som ger vallen extra tyngd.
Grundregel 3: Bygg tätt
Generellt skall jorden inåt vattnet vara så tung och tät som möjligt utan inblandning av större stenar eller växtrester. Om jordarten inte innehåller mycket lera måste vallen byggas bredare. Man bör då också vänta ett år med att fylla våtmarken med vatten.
Packning av vallen är mycket viktig och skall helst göras i flera omgångar under byggets gång. Trots packningen kommer vallen att sjunka de två första åren med upp till 30% beroende på packningsgraden. Korsande utloppsrör, eller i vallen liggande munkanordningar, måste tätas och packas omsorgsfullt från början.

Principskiss av vall i genomskärning.
Grundregel 4: Bygg en vägbanaDet är viktigt att kunna köra på vallen av två skäl: Det kan bli nödvändigt att slå av uppväxande busk- och trädvegetation, annars perforerar rötterna valljorden till en schweizerost, med läckor och risk för dammbrott som konsekvens. Bäst mår vallen av en kort gräsvål som ger ett ytligt men fast skydd. Den andra fördelen med körbara vallar är att en traktor återpackar det yttre jordlagret som kan ha luckrats upp av tjälen. Vid svag lutning och ringa höjd, kan en vall dessutom putsas maskinellt både på insidan och utsidan. Om vallen skall betas får den inte heller vara för smal i toppen. Koncentrerat jordtramp blottlägger då jorden som kan spolas ned av kraftiga regn.

Bred och låg, välputsad vall i Halland. Att slå av en våtmark med öar, kanaler och fördämningar går inte att jämföra med vallskörden. Arbetet är både mycket krångligare och dyrare. Det är därför extra viktigt att planera för skötseln från början. Kaveldunen till vänster gick inte att slå av eftersom våtmarken inte kunde tömmas under sommaren. Senare, när marken var tjälad, gick den att slå.
Denna fördämning är mycket riskabel. Rester efter trädrötter kan underminera vallen. Den är dessutom svår att slå av eller beta och alldeles för smal.