Näringsfällor

Bild
En kvävefälla fungerar bra med lagom igenväxning. I förgrunden sjösäv och svalting, till höger i bakgrunden bl.a. älgört och kaveldun.
Idag genomväver täckdikesrören med 10-20 meters avstånd den brukade jorden som ett spindelnät. De är helt nödvändiga för att förbättra förutsättningarna för åkerbruket. På sin väg genom landskapet leds rören samman till allt större kulvertar. Ofta är mer än 80% av landskapets bäcksystem förlagda under jord. Vattnet för med sig kväve, fosfor och föroreningar och leds genom rörsystemet snabbt ut i sjöar och vattendrag. Kan vi öppna systemet på några ställen och hejda vattnet, får speciella bakterier i vattnets bottenslam chansen att omvandla nitratkvävet till ofarligt luftkväve. Växtligheten i kantzonen tar också upp kväve och när vass och gräs vissnat ner och lagt sig i vattnet kan bakterierna använda dem som energikälla till sin egen tillväxt och vidare förökning. Fosfor bundet till jordpartiklar sjunker i det lugna vattnet till bottnen och bäddas in i sedimenten. Alla öppna vatten fun-gerar därför som mer eller mindre effektiva naturliga reningsverk.

Kvävereduktionen fungerar bäst när vattnet blir syrefattigt t.ex. när flytbladväxter eller alger täcker större delen av vattenytan. Men bra reningsverkan kan även erhållas i syrerika vatten, vilket eftersträvas när också den biologiska mångfalden skall gynnas. Över 2000 kg kväve per hektar vattenyta och år kan tas bort i hårt belastade vatten. Den största reduktionen sker ibland, kanske något oväntat, under vinterhalvåret, trots att höga temperaturer gynnar processen. Näringsläckaget från jordarna är som störst på vintern. När mycket växtnäringsämnen tillförs kan mycket reduceras.

Skall våtmarken utformas till att i första hand vara en effektiv näringsfälla bör den dimensioneras så att det vid medelvattenföring tar minst två till tre dygn innan allt vatten är utbytt. När vattnets uppehållstid i dammen är kortare minskar reningseffekten. Kraftig växtlighet i strandkanten och i vattnet är positivt, men igenväxningen får inte ta överhand så att vattnet rinner som en rännil genom våtmarken. I sådana fall förkortas vattnets uppehållstid. Vid utloppet får inget av det näringsrika bottenslammet följa med det utgående vattnet.

Sidan är ej publicerad
Relaterade länkar
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt