Skördeuppskattning med satellitbilder
Att använda satellitbilder för att uppskatta skörden är i princip ett effektivt sätt att göra mätningar, då man får resultat från stora ytor på kort tid. Satellitmätningarna innebär att man registrera mängden reflekterat ljus av främst rött och infrarött ljus från grödan. Nackdelen är att tekniken är beroende av vädret och förhållandena i atmosfären. Det får inte vara molnigt vid satellitfotografering. Satelliterna rör sig kontinuerligt i banor runt jorden och för att systemet ska fungera måste vädret vara bra just när den aktuella satelliten passerar över området. Flexibiliteten i mätningstidpunkt blir därför mycket begränsad. Med samma typ av sensorer på ett flygplan ökar möjligheterna, men känsligheten för dåligt väder är densamma. Skiftena får inte heller vara för små. Orsaken är att vid tolkning av bilden påverkas fältets kant av intilliggande mark. Är arealen liten får detta stor betydelse för tolkningen av skörden på hela skiftet.
En svensk undersökning jämförde skördeuppskattningar med satellitbilder med konventionell skördemätning med en tröska på nio skiften under två till fyra år (1995, 1996, 1997 och 1999) (Rydberg & Söderström, 2000). Resultatet visade att reflektansmätningar med satellit, omräknade till ett
vegetationsindex, bara kan förklara en del av skördevariationen i fält. Orsaken är att resultatet är mycket känsligt för det stadium i vilket grödan var vid mättillfället. Om mätningen görs efter att grödan har börjat mogna och gulna blir resultatet helt felaktigt. En gulnande gröda reflekterar ljus på ett helt annat sätt än en grön. Då avkastningen under skilda år påverkas av grödval, vädervariationer och odlingsåtgärder, kan det vara svårt att jämföra skördar och vegetationsindex mellan olika år. Ett år gjordes mätningar i raps. Då blev sambandet sämre mellan skörd och vegetationsindex, än vid motsvarande mätningar i spannmål. Överensstämmelsen var större mellan vegetationsindex och uppmätt skörd inom områden med hög skörd än inom områden med låg. Metoden skulle därför kunna användas för att hitta områden med stor skördevariation inom ett fält som underlag för exempelvis förtätad markprovtagning.
Jämförelse mellan två sätt att göra skördeuppskattningar i ett fält med vårkorn 1999 - med fjärranalys respektive skördemätning på en tröska (Rydberg & Söderström, 2000)
Flera studier bl.a. i England visar också att det är begränsade möjligheter att förutsäga skörden bara utifrån mätningen av reflekterat ljus (Thomas et al., 1999). För att skördeuppskattning med satellitbilder ska kunna fungera, måste de kalibreras mot vanlig skördemätning varje år för att ta hänsyn till de olika atmosfärsförhållanden som råder vid fotograferingstidpunkten.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
