Skördemätning i spannmål, oljeväxter och ärtor
Det finns två huvudlinjer när det gäller skördeuppskattning/mätning. Antingen mäter man den skördade mängden kontinuerligt vid skördetidpunkten eller också uppskattas skörden genom fjärranalys med hjälp av flyg- eller satellitfotografering.
Kontinuerlig skördemätning görs i elevatorn före tanken på tröskan. Detta innebär att det tar en viss tid från det att tröskningen startar tills spannmålen når skördemätaren och uppgifter registreras. Skördemätarna mäter antingen skördad volym eller skördad mängd. Med ett volymmätande system måste
Skördeberäkningen görs enligt följande formel:
Skörden = mängd kärna per tidsenhet / ( skärbordets bredd x tröskans hastighet)
Idag finns 3 aktuella system i Sverige för skördemätning i spannmål, ärter och oljeväxter kontinuerligt vid tröskning. Dessa beskrivs nedan:
*
Fieldstar
Detta system har tagits fram av danska Dronningborg, som tidigt utvecklade skördemätningssystem till sina skördetröskor (Thylén, 1996). Systemet är viktmätande. Mätutrustningen består av två delar: en radioaktiv strålningskälla och en strålningsmätare som är monterade högst upp i elevatorn i tröskan. Den utsända strålningen passerar genom skördematerialet och mätningen görs genom att reduktionen registreras. Ju mer spannmål som passerar desto större andel absorberas av grödan och desto mindre registreras av strålningsmätaren. Denna typ av skördemätare finns på tröskor från Massey Ferguson.
Ceres tillverkas i England av företaget RDS (RDS Technology Ltd) (Thylén, 1996). Systemet är volymmätande. Det liknar Fieldstar, men består av en ljuskälla och en motsvarande ljusmätare. Utrustningen är monterad högst upp i elevatorn före tanken. Ljusmätaren mäter hur mycket ljus som passerar genom det skördade materialet och räknar om det till skördad mängd. Ju mer spannmål som passerar elevatorn desto mindre ljus registreras av mätaren. Efter montering måste systemet kalibreras efter aktuell gröda och sort för att resultatet ska bli riktigt, men det finns en förprogrammerad omräkningsfunktion. Systemet används i Claas Lexicon och i deras AgroCom-system för eftermontering. Även New Holland använder Ceres-systemet. Utrustningen går lätt att montera på de flesta tröskor oavsett fabrikat och modell.
*
Yield logger
Yield logger säljs av LH-Agro och kan monteras på Claas, Deutz-Fahr, John Deere och New Holland (Thylén, 1996). Systemet mäter skörden med hjälp av en lastcell längst upp på tankatorn. I elevatorns topp slungas grödan mot lastcellen och kraften mot lastcellen registreras. Kraften korrigeras sedan efter elevatorns hastighet.
Ofta visas skördekartor med bitvis mycket låg skörd, speciellt på vändtegen. Orsakerna kan vara packningsskador eller andra verkliga faktorer. Det kan också bero på andra förhållanden. Tröskföraren har stor inverkan på resultatet av skördemätningen. En noggrann förare, som har satt sig in i hur utrustningen fungerar, har störst möjlighet att åstadkomma en bra skördekarta.
Vid beräkning av skörden ingår skärbordets bredd som en faktor. Därför är det viktigt att hela skärbordet utnyttjas. Om föraren vinglar kan det påverka den uppmätta skörden betydligt. Vinglar föraren en halv meter med ett fem meter brett skärbord blir felet 10 %. Det överskuggar lätt andra felkällor i själva tekniken. Kilar och smala remsor kan ge mycket felaktiga skördedata på delar av fältet. Det finns teknik på marknaden för att förbättra styrningen. Claas Lexion tröskor kan utrustas med en "autopilot", som med hjälp av laser styr tröskan så att skärbredden hela tiden är fullt utnyttjad (Andersson, pers. medd.). Den består av en ljuskälla och en reflektansmätare. Ljuskällan pendlar i horisontalläge och reflektansen från grödan omkring 50 meter framför tröskan mäts. Styrningen sker genom skillnaden i reflekterat ljus mellan den otröskade och den tröskade grödan. Därmed fungerar utrustningen inte vid liggsäd. I Belgien pågår försök med att styra tröskan med samma princip, men med ljud istället för ljus, vilket kan liknas vid ett ekolod (Thylén, pers.medd.).
Ett annat kritiskt moment för mätnoggrannheten är när man lyfter och sänker skärbordet vid början och slutet av slaget. För tidig sänkning kan göra att skörden blir undervärderad och tvärtom. Skördemätningssystemen har olika möjligheter att kalibrera skörden vid sådana tillfällen. Med MF:s skördemätare kan föraren ändra den tid det ska ta från det att skärbordet sänks ner till dess att spannmålen når mätsensorn uppe i tankelevatorn och motsvarande när skärbordet höjs och tankelevatorn töms. Erfarenheter från 1998 års skörd visar dock, att det är svårt att kalibrera fördröjningen om variationen i fält är stor. Om kalibreringen görs i stående spannmål stämmer den inte i liggsäd och tvärtom, eftersom föraren kör olika fort allteftersom förutsättningarna ändras. De andra fabrikaten har en bestämd fördröjning innan skördemätningen startar eller avslutas vid sänkning respektive höjning av skärbordet.
På grund av de ovan nämnda problemen som lätt kan uppstå vid skördemätning kan skördeuppgifterna behöva filtreras för att ta bort värden som uppenbarligen är felaktiga, se avsnittet om filtrering av data.
