Precisionsodling - vad innebär det ?
Precisionsodling, växtplatsanpassad odling eller platsspecifik odling är relativt nya begrepp med samma innebörd. Avsikten är att variera odlingsåtgärderna efter de lokala förutsättningarna inom det befintliga skiftet.Under årens lopp har storleken på enskilda åkrar ökat genom sammanslagningar av mindre skiften, borttagning av öppna diken och andra odlingshinder. Från att från början ha haft mycket små tegar där lantbrukaren kunde känna sin mark mycket väl, har dagens stora enheter försvårat möjligheterna till överblick och kunskap om detaljerna. Precisionsodling är ett sätt att återigen dela upp de stora åkrarna i mindre områden, följa förändringar, öka kunskapen och bättre styra insatserna efter varje enskilt områdes förutsättningar.
Jordens naturliga variation beror på dess historia, där många faktorer såsom topografi, ålder, modermaterial och klimat spelar in. Dessutom påverkas marken av den odlingsteknik avseende gödsling, växtföljd m.m., som har tillämpats under en kortare eller längre tid. Dessa faktorer har medfört att jorden varierar både i sin kemiska och fysikaliska sammansättning. Den kemiska sammansättningen bestämmer näringsförhållanden och pH, medan
de fysikaliska egenskaperna, såsom textur och struktur, bland annat styr markens känslighet för packning och dess vattenhållande förmåga. Innehållet av organiskt material och kvaliteten på detta är också starkt knutna till markens historia och av avgörande betydelse för en jords egenskaper. Undersökningar har visat att jordartsvariationen inom ett område på ett hektar kan vara omkring dubbelt så stor som variationen inom en mindre del av denna yta. Ju större åkrarna blir desto större variation kan alltså rymmas inom dem.
Precisionsodlingens tre grundförutsättningar utgörs av möjligheterna till positionsbestämning (GIS), hantering av positionsbestämda data (GIS) och teknik för att kunna variera olika insatser.
Precisionsodlingen vilar på tre "ben". Det första är en noggrann positionsbestämning med GPS-teknik. Genom en bra bestämning av positionen öppnar sig möjligheter att dela upp ett skifte i mindre delar och behandla dessa olika. På samma sätt finns också möjligheter att följa upp förändringar och åtgärder mer ingående, när man vet vad som har gjorts inom varje delyta. Precisionsodlingens andra ben utgörs av GIS (Geografiska informationssystem). GIS underlättar hanteringen av koordinatsatta data och åskådliggör skillnader och varierade åtgärder inom ett skifte för att öka kunskapen om odlingen, underlätta tolkningen och fungera som beslutsunderlag. Det tredje benet utgörs av den nya teknik som till en del finns idag men som ännu bara används i begränsad omfattning. Dels behövs ytterligare teknik för kontinuerliga mätningar, exempelvis för kvalitetsbestämning under pågående skördskörd, och dels behövs förfinad teknik för att styra de varierade insatser som blir följden av den ökade kunskapen. Kraven på tekniken måste följa noggrannheten i det material som fungerar som beslutsunderlag för insatsen. I vissa fall finns det skäl att ha betydligt större precision än i andra. Varierad ogräsbekämpning ska styras efter ogräsförekomsten, som växlar snabbt, medan spridning av kalk inte ställer samma krav på precision inom små ytor.I dag tillämpas skördemätning i vissa grödor, precisionskalkning och varierad N-, P-, K- gödsling i praktiken. Inom dessa områden fungerar tekniken tillfredsställande. När det gäller tolkning av kartor för styrning av åtgärder samt kunskap och erfarenhet om de långsiktiga effekterna, har utvecklingen däremot bara börjat.
Det är inte självklart att det blir enklare med precisionsodling. Mer kunskap ger alltid fler och nya frågeställningar. Precisionsodlingen ger dock förutsättningar för ökad insikt om odlingen och hur förhållandena är och varierar. Större precision i odlingen bör ge ett bättre resultat i form av ökad skörd och högre och jämnare kvalitet. Ett bättre utnyttjande av insatserna måste leda till ökad effektivitet, vilket i sin tur bör innebära mindre miljöpåverkan. För att tekniken ska användas i stor omfattning måste den också förbättra ekonomin för den enskilde lantbrukaren.
