Varierad kalkgiva på basis av markkartan
Tidigare har man på basis av markkartering bestämt en medelgiva kalk för hela fält. En jämn giva riskerar att medföra för låga pH-värden på vissa ställen och för höga på andra. Precisionskalkning innebär att utifrån samma markkartering göra en kalkbehovskarta där kalkmängderna interpoleras fram mellan provtagningspunkterna. Därefter framställs en karta över kalkbehovet vilken får styra kalkspridningen. Kalken som sprids är i form av kalkstensmjöl.
Precisionskalkning är den tillämpning av precisionsodling som för närvarande har den största utbredningen i Sverige. Orsakerna är flera. Markkartering utförs idag i ökande grad av entreprenörer med GPS-utrustning. Det innebär att grundförutsättningen en markkarta med positionsbestämda provtagningspunkter - blir ett faktum efter markkarteringen. Kalkningen utförs som nämnts normalt av entreprenör, vilket innebär att lantbrukaren själv inte behöver skaffa någon ny utrustning för att kunna variera kalkgivan inom skiftet.
I ett engelskt försök på två fält där pH varierade mellan 4,6 och 7,3 gjordes en kalkbehovskarta efter ett 20 m rutmönster (Evans, et al. 1997). Det visade sig att på 44 respektive 31 % av
punkterna på båda fälten avvek den varierade kalkgivan med mer än 2 ton jämfört med om fälten fått samma giva rakt över. Med en jämn giva skulle omkring 40 % av det ena och 20 % av det andra fältet inte ha nått målet pH 6,5 och omkring 10 respektive 20 % av fälten skulle ha fått för högt pH-värde (>7) efter kalkningen.
Förändring av pH efter varierad kalkning på Bjertorp samt styrfil för kalkbehovet. Kalkningen gjordes 1997
Hösten 1997 kalkades ett skifte på Bjertorp på Varaslätten med en varierad giva kalkstensmjöl (Gustafsson, 1999a). Tidigare markkartering visade att pH varierade mellan 5,3 och 6,5. Den stora pH-variationen och skillnader i mullhalt och lerhalt (beräknad på basis av K-HCl) gjorde att kalkbehovet beräknades till mellan 0 och 12 ton per ha. För att studera effekten av kalkningen gjordes uppföljande markkarteringar. Efter ett år var pH-värdena betydligt jämnare över fältet. Medeltalet var 6,5 och variationen låg mellan 6,2 till 6,8. En uppföljande markkartering under vintern 2000 bekräftade resultatet från den tidigare mätningen (se figur 20 och 21).
Förändring i pH efter varierad kalkning på enskilda provplatser på Bjertorp. Kalkningen utfördes 1997
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
