Fosfor och kalium
Jämförelser mellan skördekartor och markkartor visar ibland negativa samband mellan skörd och fosfortal. Det innebär att fosfortillståndet kan vara sämre där skörden är hög. Våra jordar har gödslats upp med fosfor. Därför råder ofta ett gott fosfortillstånd. Om avkastningen varierar på ett fält, men gödslingen görs efter medelskörden, innebär det att där produktionen är högst förs det bort mer fosfor än vad som tillförs med gödseln. Å andra sidan blir tillförseln större än bortförseln inom områden där skörden är lägre. Därmed uppstår ett negativt samband mellan avkastning och fosfortillstånd (Dawson, 1997). I USA, där man inte har gödslat med fosfor i samma omfattning som här, och jordarna därför har sämre fosfortillstånd, förekommer däremot positiva samband mellan fosfor och skörd. Där har fosforinnehållet i marken i vissa fall varit begränsande för skörden och bättre avkastning har varit relaterat till höga fosfortal i marken (Algerbo & Thylén, 1998).
I danska försök 1992-95 med höstvete och höstkorn erhölls oftast god korrelation mellan innehåll av P och K i halm och kärna och mängden lättlöslig fosfor och kalium i marken. Det kunde noteras en lyxkonsumtion av både kalium och fosfor inom områden på
fältet med höga K-AL- och P-AL-tal (Elsnab Olesen, 1997). Den kortsiktiga ekonomiska vinsten med att sprida P och K varierat var relativt liten. Det minskar dock risken för lyxupptag hos grödan. Skördekartorna varierar mellan olika år och därför växlar också sambanden med fosfor- och kaliumtillgången i marken (Brenk et al., 1999). För att hålla kalium- och fosfortillståndet på en jämn nivå i marken är det viktigt att gödsla efter markkartans variation.
I försök på bl.a. Bjertorp har man noterat att det blir mycket liten skördeökning som en följd av fosforgödsling på jordar med P-Al-tal över 10 (Gustafsson, K. 1999b). Fosfortillgängligheten är också beroende av pH. Försök har visat att med ett bra kalktillstånd på skiftet kan brytpunkten för om en fosforgödsling är ekonomiskt lönsam eller inte ligga vid betydligt lägre P-AL-tal.
Modellerad utjämning av P-AL-talet på Bjertorp med gängse rekommendation. Fosforgivan beräknas som y = 20 - 2(aktuellt P-AL-tal - 6) (bild: K. Gustavsson)
På Bjertorp har några skiften PK-gödslats efter markkartan sedan 1996 (Nissen, pers.medd.). Med gödsling efter normala rekommendationer märks ingen förändring av P- och K-tillståndet i marken på de korta tid som har förflutit sedan dess. I modellberäkningar har det visat sig att det tar mycket lång tid att förändra P-AL-talet om gängse rekommendationer följs (se figur 27). För att få en snabbare utjämning av fosfortillståndet måste fosforgödslingen ökas respektive minskas mer drastiskt på områden med mycket låga respektive höga P-AL-tal (se figur 28).
Modellerad utjämning av P-AL-talet på Bjertorp med gängse rekommendation. Fosforgivan beräknas som y = 20 - 20(aktuellt P-AL-tal - 6) (bild: K. Gustavsson)
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
