Manuell kartläggning av ogräsförekomst
Problemet med manuell gradering av ogräsförekomsten är, att det tar lång tid och blir dyrt. Resultatet av graderingen kan positionsbestämmas och markeras på en karta. Kartan kan sedan styra insatserna. Det är en möjlighet vid fläckvis förekomst av tistel, kvickrot och flyghavre. Annars är det orealistiskt med manuell gradering av ogräsförekomsten som underlag till en varierad bekämpning.
I Danmark och Tyskland har försök ändå gjorts för att se hur mycket man kan minska användningen av bekämpningsmedel. Danska försök visar på 20 - 60 % mindre behov av bekämpningsmedel med olika graderingar, och skilda typer av sprutor (Heisel et al., 1999). I en tysk undersökning där herbiciddosen varierats efter ogräsförkomsten under fyra år i rad visades att doserna kunde minskas betydligt (Gerhards et al., 1999). Ett år var det endast behov av bekämpning på ca 30 % av arealen. På grund av att det inte var möjligt att stänga av delar av sprutbommen blev ändå lite drygt 50 % av ytan bekämpad. Sektionering av sprutbommar och möjlighet att variera doser och bekämpningsmedel under pågående körning skulle ha minskat användningen ännu mer.
I en dansk undersökning med injektionsspruta och noggrann manuell ogräsgradering använde två olika bekämpningsmedel (Walter et al., 2000). Både medel och dos optimerades efter ogräsförekomst utifrån officiella danska rekommendationer. Resultatet av bekämpningen graderades före skörd och var tillfredsställande. Totalanvändningen av bekämpningsmedel kunde minskas med 31,5 %. Undersökningen visade att injektionssprutan fungerade bra för precisionsbekämpning, men vissa delar behövde vidareutvecklas.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
