Olika skördekarteringsprogram

Vid skördemätning fås en stor mängd skördedata. För att göra en karta utifrån dessa data, behövs ett skördekarteringsprogram. Det finns fyra olika skördekarteringsprogram på marknaden idag. Dessa är MF Yield Map (Massey Ferguson), Agrosat (Näsgård), Claas Agro-Map (Claas) och RDS (RDS Technology Ltd). Med undantag av Agrosat är programmen framtagna för respektive skördemätningssystem (MF Yield Map - Fieldstar; Claas Agro-Map - Claas AgroCom; RDS - RDS Ceres). Agrosat går däremot att använda till rådata som är framtagna med vilket system som helst och LH-Agri rekommenderar normalt Agrosat till sitt skördemätningssystem Yield Logger. Skördekartorna kommer att se olika ut beroende på vilken kartprogram man använder. Vissa skördekarteringsprogram tillåter ändringar av inställningarna vid framtagning av kartan. Små ändringar av inställningarna kan innebära stora förändringar i kartans utseende. Hösten 1998 gjorde Precisionsodling i Väst en jämförelse av fyra skördekarteringsprogram där samma rådata användes i alla program (Nissen & Söderström, 1999) (se figur 7). Härvid användes varje programs standardinställning för att göra kartorna. Skillnaderna i utseende beror på hur programmen hanterar rådata och vilken s.k. interpoleringsmetod som används.
Skillnaderna i utseende m skördekartorna beror på vilket program som har använts vid framställningen av kartan, trots att samma rådata har använts: a) MF Yield Map, b) Agrosat, c) Claas Agromap, d) RDS (Nissen & Söderström 1999)
Skillnaderna i utseende m skördekartorna beror på vilket program som har använts vid framställningen av kartan, trots att samma rådata har använts: a) MF Yield Map, b) Agrosat, c) Claas Agromap, d) RDS (Nissen & Söderström 1999)
MF Yieldmap
Detta kartprogram är framtaget till Massey Fergusons skördemätningssystem Fieldstar. Standardinställningen i Yieldmap är invers distans med viktningsfaktor 2 (se avsnitt invers distans). Såsom andra program av detta slag justeras de registrerade skördevärdena på varje mätpunkt med hänsyn till omgivande punkters värden för att få en mer tolkbar kartbild. Där data saknas interpoleras värden fram utifrån omgivande punkters data. Metoderna för detta beskrivs i avsnittet "Hantering av geografiska data". Sökradien är 20 meter, d.v.s. den interpolerade skörden i en viss punkt påverkas av andra kända punkter som ligger inom en radie av 20 m. Det maximala antalet punkter inom sökradien är begränsat till 100. Både sökradie och antalet punkter kan ändras av användaren.

*

AgroSat
Näsgårds Agrosat är ett fristående skördekarteringsprogram som kan användas till olika fabrikat av traktor- och redskapsdatorer. Programmet använder inversdistans som standardmetod för hantering av data (se avsnittet invers distans). Viktningsfaktorn är normalt 2. Sökradien är ofta 20 meter och gridstorleken (sidan i en ruta i ett tänkt rutnät) är 10 meter. Det är möjligt att ändra viktningsfaktor, sökradie och gridstorlek.

*

Claas Agro-Map
Agro-Map är framtaget för att behandla data från det skördemätningsprogram som levereras med Claas tröskor. Programmet använder en geostatistisk interpoleringsmetod som bygger på kriging (se avsnitt kriging). Både sökradie och gridstorlek är 20 meter. Kriging är en mer komplicerad metod som kräver att användaren gör vissa anpassningar efter materialet. I Agro-Map är interpoleringen däremot helt automatiserad. Det enda användaren kan ändra på är sökkriterierna, d.v.s. sökradien och gridstorleken.

*

RDS Precision Farming (RDS PF)
RDS Precision Farming är standardprogrammet till RDS skördemätningssystem. Det interpolerar inte data till en grid (tänkt rutnät). Istället justeras det registrerade skördevärdet i varje punkt utifrån ett medelvärde, som baseras på observationer inom en radie på 10 meter. RDS ger en karta med ett oroligt intryck, eftersom värdena inte interpoleras. Det enda som användaren kan justera är sökradien.

*

Överensstämmelse mellan rådata och olika skördekarteringsprogram
De olika programmen ger lite skillnad i skördedata (Nissen & Söderström 1999). I figur 6 visas en frekvensfördelningen från beräknad skörd med de olika skördekarteringsprogrammen på basis av samma rådata. Rådata redovisas också. Dessa har en negativ skevhet som är ganska vanlig, d.v.s. kurvan sluttar flackare åt vänster och brantare åt höger. Det stora antalet skördepunkter med relativt låg skörd kan till viss del förklaras av det sätt på vilket punkterna har registrerats. Skördevärden som har beräknats med Agrosat och MF Yieldmap får sina respektive högsta frekvenser på en lägre skördenivå än rådata och de två andra skördekarteringsprogrammen. Det innebär sannolikt att medelskörden med Agrosat och MF Yieldmap blir något lägre än för ursprungsdata samt Agro-Map och RDS PF.

Fördelning av skördevärden inom respektive skördenivå på basis av beräkningar utförda av olika skördekarteringsprogram (Nissen & Söderström 1999)
Fördelning av skördevärden inom respektive skördenivå på basis av beräkningar utförda av olika skördekarteringsprogram (Nissen & Söderström 1999)
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt