Ljus är elektromagnetisk strålning av olika våglängder. Synligt ljus har våglängder på 350 - 750 nm (Browén, 1995). Ljus med våglängder omkring 350 nm är violett och ljus med våglängder omkring 750 nm är rött. Mellan dessa finns blått, grönt och gult ljus av alla nyanser. Att en växt är grön beror på att bladen absorberar ljus av andra våglängder än inom det gröna området. Det gröna ljuset reflekteras därför och uppfattas av våra ögon. Därmed tycker vi att växten är grön. I jordbruksgrödor mäts ofta våglängdsområdena 400 - 700 nm (synligt ljus) och nära infrarött ljus 750 -2500 nm (NIR).Reflektansen av rött och infrarött ljus är känslig för variationer i jordart och växtlighet. Rött synligt ljus absorberas av klorofyll i växten (Tayler et al., 1997). Reflektansen av ljus inom NIR-området, som är osynligt för våra ögon, är känslig för bladens cellstruktur och vattenhalt. En frisk och tät gröda karaktäriseras därför av stor absorption av rött ljus och liten absorption av nära infrarött ljus. Kvoten mellan reflektans inom infrarött och rött ljus (IR/R) är nära korrelerad med LAI (bladyteindex) (Browén, 1995). Bladyteindex utgör mängden bladyta per enhet markyta. Reflektansen av rött respektive nära infrarött ljus påverkas i
motsatta riktningar, som en funktion av mängden biomassa. Kvoten mellan reflektanserna inom dessa våglängdsområden (NDVI = (IR-R) / (IR+R)) brukar därför användas som ett mått på biomassan (NDVI - Normalized Differentiated Vegetation Index; IR - Infra Rött; R - Rött).
Schematisk bild över skillnaden i reflektion av ljus mellan en frisk och en stressad gröda. Den stressade grödan reflekterar ljus inom det Nära Infra Röda området (NIR) sämre. (Söderström, 2000.)