Fosforförluster från åkermark
Avdelningen för vattenvårdslära vid Institutionen för markvetenskap, SLU, genomför årligen "miljöövervakning" på uppdrag av Naturvårdsverket. Denna miljöövervakning består av observationsfält och små jordbruksdominerade avrinningsområden (typområden) på jordbruksmark. Fosfor i dräneringsvatten undersöks regelbundet i tretton observationsfält och 8 st. "intensivområden". I dessa intensivområden undersöks även förekomsten av bekämpningsmedel. Vidare finns 12 st. områden
Medeltalet av fosforförlusterna från 11 observationsfält ligger konstant kring 0,4 kg totalfosfor/ha alltsedan 70-talet, trots att fosfortillförseln har minskat under 80- och 90-talen.
Förändringen av fosforläckaget till följd av minskad gödsling verkar alltså ske långsamt. Variationen mellan olika fält är mycket stor, några få fält svarar ofta för den största delen av förlusterna. På dessa fält tenderar också variationen i läckage att vara som störst (Ulén et al., 2000). Mera om miljöövervakningen kan du läsa på http://www.mv.slu.se/Vv/projekt/s_proj.htm
Jordarter
Kartorna som kan nås via MarkInfo, SLU (www-markinfo.slu.se), ger en grov bild av jordartsförhållandena i olika delar av Sverige. Här syns bl.a. de styvare jordarnas dominans i Mälardalen, östra Östergötland, Varaslätten i Västra Götaland, norra Halland och nordvästra Skåne. Grovmo/sandjordar finns i norra delen av västra Götaland, södra Halland och runt Kristianstad i Skåne. Baltisk morän dominerar i sydvästra Skåne och urbergsmoränen dominerar i övriga delar av södra Sverige. Det finns också jordartskartor i skala 1:50 000 för stora delar av de intensivare jordbruksbygderna. Dessa kan beställas från SGU (www.sgu.se). För att bedöma ett enskilt fält är en jordartsanalys den bästa metoden.
Vinderosion
Vinderosionen har ökat sedan 40-talet, drygt 9 % av åkerarealen i de tre sydligaste länen klassades 1996 som sandflyktsbenägna. Vinderosionen varierar mycket i tid och rum och någon kvantifiering av problemets betydelse för vattendragen är omöjlig att göra. Lokalt kan den säkert betyda en del. Om 2-3 cm av den skånska jorden blåser bort, motsvarar det att ca 200-300 kg P/ha förflyttas (Naturvårdsverket, 1997b).
