Minskad sluttningslängd/skyddszoner
Eftersom yterosionen blir större ju längre och brantare en sluttningen är så är det bra att gräva avskärande diken. Att begränsa sluttningen med hälften kan minska erosionen med 30-50 %.
*
Skyddszoner
Skyddszonen är en ogödslad gräsremsa närmast vattendraget eller diket och anläggs med avsikt att:
- fånga näringsämnen och pesticider
- förhindra erosion
- utjämna flödestoppar
- öka den biologiska mångfalden
Skyddszonen ska fungera som ett slags filter som fångar upp jordpartiklar i vattnet som passerar på markytan. Den har däremot ingen effekt för den fosfor som tillförs vattendragen via
Anpassa alltid skyddszonen efter fältets utseende. En 5-10 m bred skyddszon behövs om erosion ofta inträffar på fältet. På åkrar som sluttar svagt kan en smalare zon vara tillräcklig. Principen är att ju mer fältet sluttar mot diket eller vattendraget, desto bredare behöver skyddzonen vara. En skyddszon ska helst vara bevuxen med en permanent gräsvall. Det är bra om du väljer en gräsfröblandning som etablerar sig snabbt och är uthållig. En skyddszon kräver viss skötsel. Det är lämpligt att slå gräset en gång om året och det är en fördel om skörden förs bort (Jordbruksverket, 1998).
Du kan få miljöstöd för att ha skyddszoner intill vattendrag och diken. Läs mer om detta i broschyren "Stöd för miljövändligt jordbruk" från Jordbruksverket. Om du bedriver en tillståndspliktigt verksamhet kan det finnas villkor i ditt miljötillstånd som säger hur och var du ska anlägga skyddszoner.
*
Dammar och våtmarker
Dammar och våtmarker kan också minska förlusterna av fosfor, främst partikulär fosfor. Den partikulära fosforn sedimenterar, medan den lösta fosforn finns kvar i vattnet (Naturvårdsverket, 1997b). Nya rön ifrågasätter dock vilken nytta dessa åtgärder kan göra. En stor del av den partikulära fosforn är bunden till kolloider, som är så små att de inte sedimenterar (Ulén, 2002b). Länk till sedimentationsdammar
