Vilken betydelse har denitrifikationen?
Denitrifikationen i åkermark är svår att mäta och det är få mätningar gjorda i Sverige. Resultaten från de mätningar som finns är också osäkra eftersom det är tekniskt svårt att genomföra mätningar. Denitrifikationen varierar mycket under året, beroende på temperatur och vattenförhållanden i marken.
Det finns några danska undersökningar som behandlar omfattningen av denitrifikation på åkermark. I dessa varierar denitrifikationen kraftigt mellan olika mätningar. Enligt Vinther och Hansen (2004) är genomsnittlig denitrifikation 8- 16 kgN per hektar och år. Men mätningar visar på siffror allt mellan 0- 237 kgN/ha/år. Skillnaderna beror på jordart, porstorleksfördelning i marken, mängd tillgänglig kol, gödselslag, gödslingsintensitet inklusive total mängd tillfört kväve och markens vatteninnehåll. I de flesta undersökningar har det inte heller gjorts mätningar under vintern då det vid frostfria förhållanden kan ske en betydande denitrifikation. I tabell 1 finns uppgifter om denitrifikationens storlek vid olika jordarter, gödselslag och spridningsteknik. Siffrorna bygger enbart på danska försök och är osäkra.
Det finns några danska undersökningar som behandlar omfattningen av denitrifikation på åkermark. I dessa varierar denitrifikationen kraftigt mellan olika mätningar. Enligt Vinther och Hansen (2004) är genomsnittlig denitrifikation 8- 16 kgN per hektar och år. Men mätningar visar på siffror allt mellan 0- 237 kgN/ha/år. Skillnaderna beror på jordart, porstorleksfördelning i marken, mängd tillgänglig kol, gödselslag, gödslingsintensitet inklusive total mängd tillfört kväve och markens vatteninnehåll. I de flesta undersökningar har det inte heller gjorts mätningar under vintern då det vid frostfria förhållanden kan ske en betydande denitrifikation. I tabell 1 finns uppgifter om denitrifikationens storlek vid olika jordarter, gödselslag och spridningsteknik. Siffrorna bygger enbart på danska försök och är osäkra.
Tabell 1. Denitrifikationens storlek i kg N/ha och år vid olika jordarter och gödseltyper. Siffrorna är hämtade från danska försök (Landbrugets rådgivningscenter 1998)
| Gödseltyp | Sandjord | Lätt-mellanlera | Styv lera | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Handelsgödsel | 0-1 | 10-30 | 20-40 | |||
| Flytgödsel nöt, bredspritt | 0-1 | 15-40 | 25-50 | |||
| Flytgödsel nöt radmyllad | 0-1 | 20-60 | 30-70 | |||
| Flytgödsel svin, bredspridd | 0-1 | 10-35 | 20-45 | |||
| Flytgödel svin, radmyllad | 0-1 | 15-40 | 25-50 |
Denitrifikation kan dock ske i omfattande grad även på sandjord. I norska undersökningar förlorades så mycket som 50 kgN/ha under en växtsäsong från en packad gräsvall. Detta motsvarade 40 % av det kväve som tillfördes på våren. Markförhållandena vid denna undersökning var fuktiga (Håkansson, 2000).
Det mesta av denitrifikationen sker i regel i de översta 30 cm av jordlagret. Så mycket som 95 % av denitrifikationen sker inom plogdjup, 2-6% sker i rotzonen ner till 70 cm djup, och mindre än 1 % sker djupare än så. I närheten av grundvattenzonen där syrehalten minskar ökar denitrifikationen igen (Vinther & Hansen, 2004).
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
