Temperatur, jordart, vattenhalt
Utöver nitrattillgången är det framförallt tillgången på syre som styr. Denitrifikation sker bara vid låg syrehalt eller vid helt syrefria, s.k. anaeroba förhållanden (Steineck et al 2000). Vid en vattenmättnadsgrad under 60 % är denitrifikationen mycket låg för att sedan stiga med ökad vattenmättnadsgrad (Vinther & Hansen, 2004). Detta betyder att lerjordar är extra känsliga. Lerjordar drabbas lättare av vattenmättnad och packningsskador än vad sandjordar gör och därmed bildas anaeroba förhållanden. Lerjordens struktur med kolloider och olika porstorlekar göra att det kan bildas syrefria områden i marken även om marken inte är vattenmättad (Steineck et al 2000). Detta betyder att det inom en relativt liten volym jord kan finnas områden som är syrefria där denitrifikation sker, medan det precis bredvid finns syre och där kan nitrifikation ske. Det är alltså mycket svårt att förutsäga hur stor denitrifikationen är inom ett skifte eftersom det kan variera väldigt mycket (Young & Ritz, 1999).
Denitrifikationsbakterier har sitt optimum i temperaturer mellan 0- 30°Coch ett pH-värde mellan 6-9 (Tonderski et al red, 2002).
Denitrifikationsbakterier har sitt optimum i temperaturer mellan 0- 30°Coch ett pH-värde mellan 6-9 (Tonderski et al red, 2002).
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
