Omfattning överutfodring av svin
Vid utfodring av grisar används ofta en ganska grov indelning mellan djurkategorierna. Ofta används ett foder för suggor, ett tillskottsfoder för diande smågrisar, som även används en tid efter avvänjning, och ett slaktsvinsfoder. För att anpassa utfodringen till djurens behov regleras mängden foder djuren får. Denna modell blir inte helt optimal och det är svårt att riktigt komma nära djurens verkliga behov av näringsämnen hela vägen. Djurens behov av näringsämnen i olika produktionsfaser är mycket skiftande. En sugga i laktation har helt andra krav på sammansättningen av sitt foder än en sugga som är nybetäckt. Ett slaktsvin som väger 30 kg ansätter mycket kroppsvikt i form av skelett och muskulatur medan ett annat slaktsvin, som väger 90 kg, ansätter mer kroppsvikt i form av fett. Även i bästa fall kan man inte uppnå ett foder med 100% smältbarhet av näringsämnena.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
