Innehåll av kväve och fosfor i gödsel från ett slaktsvin
| Produktionsegenskap | År 1996 | År 2000 |
| Insättningsvikt (kg) | 30,8 | 30 |
| Foderdagar (antal dagar) | 99 | 97 |
| Tillväxt/ dag (g/dag) | 810 | 858 |
| Energiomvandlingsförmåga MJ/kg tillväxt | 35,8 | 34,9 |
| Foderomvandlingsförmåga (kg foder/kg tillväxt) | 2,86 | 2,79 |
| Omgångstid (dagar) | 114 | |
| Antal omgångar per år * | 3,02 | |
| Slaktvikt (kropp utan inävlor, borst, mm) | 82,5 | 84,3 |
| Vikt vid slakt (hela djurets vikt) | 110 | 112 |
97 foderdagar * 0,858 kg tillväxt per dag * 2,79 kg foder per kg tillväxt = 232 kg foder per slaktfärdig gris.
· Innehåll av kväve i detta foder kan beräknas:
I beräkningarna används Lantmännens Singel som är det mest sålda slaktsvinsfodret i Skåne. Singel är ett av de så kallade Nya tidens foder vilket innebär att det har 12,4 MJ/energi per kg foder och 145 g råprotein per kg foder. Detta foder innehåller 22,6 gram N per kg foder och 6 g fosfor per kg foder.
· Hur mycket kväve och fosfor finns det då i det foder som åtgår för att föda upp ett slaktsvin?
232 kg foder med 0,0226 kg N per kg foder = 5.2 kg kväve
232 kg foder med 0,006 kg fosfor per kg foder =1.39 kg fosfor
Kväveinnehållet i ett slaktsvin vid slakt kan beräknas på följande sätt (Simonsson, 2000):
Ett slaktsvin med en levande vikt på 105 kg och ett slaktutbyte på 73% ger en slaktkropp på 77 kg. Köttinnehållet i denna antas vara 58%. Köttets innehåll av råprotein är ca 25% och råproteinet innehåller ca 16% kväve (N). Detta ger 77 x 58/100 x 25/100 x 16/100 =1,8 kg N. 10 kg ben (13% av slaktkroppen) vars innehåll av råprotein också sätts till 25% ger följande: 10 kg x 25/100 x16/100 = 0,40 kg. Biprodukter och avfall (mag- tarminnehåll, tarmar, etc) beräknas väga ca 28 kg (8 kg av detta är magtarminnehåll och fett i bukhålan). Resterande 20 kg beräknas innehålla ca 16% råprotein vilket ger 20 kg x 16/100 x 16/100 = 0,5 kg N. Totalt ger detta en summa på: 1,8 + 0,4 + 0,5 = 2,7 kg N i varje slaktsvin. Denna siffra stämmer väl överens med värden från andra undersökningar som presenteras i tabellen nedan (Fernández, 1996).
| Levande vikt | Kväve i gram/kg levande vikt | Fosfor i gram/kg levande vikt | Kalium i gram/kg levande vikt |
| 30 kg | 26 | 5,4 | 2,2 |
| 100 kg | 27 | 5,5 | 2,2 |
| Ansättning (30-kg) | 28 | 5,5 | 2,2 |
Tillfört med foder 5,2 - 2,7 i produkter = 2,5 kg kväve i gödsel efter varje slaktsvin med dagens produktionsresultat och utfodring. Nu är detta bara ett räkneexempel, men som grund används data från verklig produktion och utfodring vilket bör göra att det är någorlunda överensstämmande med verkligheten.
· Då det gäller fosfor för samma gris, kan följande beräkningar göras:
1,39 kg fosfor i det foder som åtgår till att föda upp ett slaktsvin. En dansk undersökning där innehåll av olika näringsämne i kroppen på ett slaktsvin undersöktes, visade att ett slaktsvin på 100 kg innehöll ca 5,5 g fosfor per kg levande vikt. Motsvarande siffra för en gris på 30 kg var 5,4 g per kg levande vikt. Om grisen vid slakt väger 105 kg skulle den innehålla 577,5 gram fosfor. Vid insättning väger grisen ca 30 kg och innehåller 162 g fosfor. Den ansatta mängden under slaktsvinsuppfödningen skulle då bli ungefär 415 g.
· Innehåll av fosfor i gödsel från ett slaktsvin beräknas då bli:
1,39 kg P i foder - 0,415 kg ansatt P = 0,98 kg P i gödsel per uppfött slaktsvin.
Denna mängd är naturligtvis ett medelvärde för slaktsvin och individuella variationer förekommer.
Total mängd N och P från slaktsvin i Skåne, Halland och Blekinge
För att titta på det hela i lite större skala kan vi multiplicera med antalet slaktsvin uppföda under ett år. Den 2 juni år 2000 fanns det 538 000 st slaktsvin i Halland, Blekinge och Skåne multiplicerar vi detta med tre omgångar per år får vi 1 614 000 st uppfödda slaktsvin per år. Gödseln från varje slaktsvin innehåller 2,5 kg kväve vilket ger oss ca 4035 ton kväve totalt från slaktsvinsproduktionen. Samma siffra för fosfor blir ca 1588 ton.
En skattning av den totala mängden kväve och fosfor i gödsel från svinproduktionen i Skåne, Halland och Blekinge
En skattning av den totala mängden kväve och fosfor från suggor och slaktsvin i det tre landskapen ges nedan:
Kväve 2200 ton + 4035 ton = 5835 ton kväve
Fosfor: 800 ton + 1588 ton = 2288 ton fosfor
Forskare på SLU har nyligen fått anslag för att forska vidare på hur mycket fosfor som ansätts i grisens kropp under dess livstid (Simonsson pers. med. 2000).
