Innehåll av kväve och fosfor i gödsel från en årssugga
En modell för att räkna ut hur mycket kväve och fosfor det finns i gödseln är att ta de ingående mängderna i foder intaget under ett djurs uppväxt och dra ifrån mängden som återfinns i den egna kroppen vid slakt, i mjölk och i avkomman vid födsel. På så sätt får man mängden av näringsämnena som passerat djuret. På detta sätt har (Simonsson 1990a) räknat ut mängden kväve och fosfor från sugga i produktion. I modellen beräknades att suggan fick 2,2 kullar per år samt att hon producerade 17 säljbara smågrisar (denna siffra är betydligt högre idag 20 år senare). Avvänjning gjordes vid 6 veckors ålder. Under 3/4 av året var suggan dräktig och under resten av året var hon digivande. Rekryteringen sattes till 40% vilket innebar att suggan var produktiv i 2,5 år och gav 5-6 kullar, varefter hon ersattes med en betäckningsfärdig gylta. I modellen beräknades också att en galt betjänade 25 suggor och att smågrisarna avvandes vid 10 kg och behölls på gården eller sattes in i slaktsvinsproduktionen vid 25 kg. Foder för smågrisarna, andelen i galten och rekryteringen ingick i modellen. Skillnaden mellan intaget kväve och fosfor och den som var bunden i produkter ges i tabellen nedan.
| Näringsämne | Sugga i produktion / år |
| Kväve (kg) | |
| Tillfört med foder | 43,4 |
| Kvarhållet i produkter | 15,6 |
| Kväve i gödsel + ammoniakavgång | 27,8 |
| Fosfor (kg) | |
| Tillfört med foder | 12,6 |
| Kvarhållet i produkter | 2,3 |
| Fosfor i gödsel | 10,3 |
Total mängd N och P från suggor i Skåne, Halland och Blekinge
Antalet suggor i produktion i Skåne, Halland och Blekinge framgår i tabell 6.
Total kvävemängd från sugg-gödsel:
79900 st suggor x 27,8 kg kväve per år = 2 221 200 kg dvs ca 2 200 ton.
Total fosformängd från suggödsel:
79 900 st suggor x 10,3 kg per sugga och år = 822 970 kg dvs ca 800 ton
Sidan uppdaterad 2011-01-17 av Ida Eriksson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
