| Firma/foder | Fosfor % |
| Suggfoder | |
| Lantmännen Dia 120 | 0,7 |
| Lantmännen Klara 130 | 0,7 |
| Svenska Foder Laktal | 0,5 |
| Svenska Foder Ideal | 0,7 |
| Slaktsvinsfoder | |
| Lantmännen Origo 522 | 0,46 |
| Lantmännen Origo 726 | 0,53 |
| Svenska Foder Opti Meda | 0,55 |
| Svenska Foder Opti Bonus | 0,43 |
I växterna förekommer en annan form av fosfor, den organiskt bundna. Av den totala fosforn i spannmål utgörs 50-70% av s k fytat och 20-30% av fosfoproteiner och nukleinsyror. Tillgängligheten av fosfor i de båda senare anses vara relativt hög och jämförbar med den oorganiskt bundna. Fytat däremot utnyttjas dåligt av enkelmagade djur.
För att fytat skall bli tillgängligt för grisen krävs närvaron av enzymet fytas.
Fosfors smältbarhet
Enkelmagade djur är relativt dåliga på att utnyttja fosfor, mindre än 50% av fosforinnehållet i spannmål utnyttjas. Total och smältbart innehåll av fosfor i ett antal fodermedel presenteras i tabell 33. Upptaget av fosfor är kopplat till intaget av kalcium och vitamin D. Om kalcium är i överskott i dieten minskar fosforns smältbarhet. Detta beror på att det bildas olösliga kalciumfosfater och att närvaron av kalcium påverkar nedbrytningen av fytinsyra negativt. I ett danskt försök (Sandberg, et al 1993) visades att nedbrytningen av fytinsyra i mage och tunntarm ej påverkades av mängden kalciumkarbonat som fanns närvarande medan det hade en stor effekt på hur mycket fytinsyra som bröts ner i blind- och tjocktarmen. När 18,5 g kalciumkarbonat tillsattes per kg foder så hämmades nedbrytningen av fytinsyra helt i tjocktarmen. Kalcium:fytat balansen och kalcium:fosfor balansen är viktiga faktorer som påverkar upptaget och utsöndringen av fosfor. Kalcium fosforförhållandet bör hållas vid 2:1 eller lägre (Whittemore, 1993). Förhållande kalcium:fosfor över 1.4:1 har negativ effekt på förekomsten av fytas medan vitamin D3 har en positiv effekt. Fosfor som ingår i di- eller trikalciumfosfat och benmjöl har en högre smältbarhet (ca 70%) än fosfor från aluminiumjärnfosfat, florin-sten (flourine rock), fosfater eller fytatbundet fosfor (ca 40%) (Whittemore, 1993).
Fytat
Fytat är ett salt av fytinsyra och är den huvudsakliga lagringsformen av fosfor för växterna.
Olika växter och spannmål innehåller olika mängder fytat. Dock är andelen fytatbunden fosfor i förhållande till totalmängden fosfor alltid relativt konstant (60-80%). Fytat är inte tillgängligt för grisen, eftersom grisens saknar enzymet fytas som löser det rena fosfor från fytat. Fytat har också den negativa effekten att det minskar tillgängligheten av zink, koppar, magnesium, järn, mangan, kalcium och krom. Järn, magnesium, zink och kalcium är nödvändiga spårämnen för grisen.
Fytas
Fytas är ett enzym som stegvis bryter ner fytat till oorganisk fosfor. Enzymet finns naturligt i spannmålskärnor och är där som mest aktivit vid pH5, men det fungerar mellan pH 3 och pH 8. Fytas kan också syntetiseras med hjälp av mikroorganismerna Saccharomyces cerevisiae och Aspergillus spp och användas som tillsats i foder. Mikrobiellt syntetiserat fytas har ett lägre pH optimum (pH2,5) än det fytas som finns i växter. Hos idisslare bildar mikrofloran i våmmen fytas vilket hjälper t.ex. kor att bättre utnyttja fosfor i fodermedel. Hos grisar syntetiserar mikrofloran mycket begränsade mängder fytas vilket gör att grisar behöver tillföras fytas via födan för att kunna göra fosforn tillgängligare. Fytas finns naturligt i flera fodermedel och detta kan grisen dra nytta av. Tyvärr förstörs stora delar av detta fytas vid pelletering eftersom enzymet är värmekänligt. Det finns forskning som visar att fytas aktiveras i en fuktig miljö och att temperaturen i denna fuktiga miljö är avgörande för hur mycket som aktiveras. Dock bör temperaturen ej ligga över 60 grader, då fytas förstörs vid så höga temperaturer. Danska försök har visat att lagring ej påverkar innehållet av fytas i någon större utsträckning (Carlson, et al 2000). Om foderprover lagras för analys bör de dock förvaras kallt eller frysta.
Olika tillgängligt av fosfor i olika fodermedel
Den biologiska tillgängligheten av fosfor skiljer sig markant mellan spannmålslagen trots att andelen fytatbunden fosfor av det totala innehållet av fosfor är relativt lika. Tillgängligheten i majs är klart lägre än i t ex vete. Skillnaden skulle kunna bero på mängden naturligt fytas i de olika spannmålsorterna. I tabellen nedan presenteras några fodermedel och innehåll av smältbart fosfor.
| Fodermedel | Totalt innehåll av fosfor (g/kg foder) | Smältbart innehåll av fosfor (g(kg foder) |
| Fiskmjöl | 21,0 | 18,3 |
| Havre | 3,2 | 0,6 |
| Korn | 3,2 | 1,2 |
| Korn, pelleterat | 3,2 | 1,0 |
| Lupiner | 6,5 | 3,0 |
| Rapsmjöl | 11,3 | 3,4 |
| Rapsexpeller | 9,9 | 2,9 |
| Rågvete | 3,0 | 1,4 |
| Sojamjöl | 6,3 | 2,2 |
| Vete | 3,3 | 1,5 |
| Vete, pelleterat | 3,3 | 0,9 |
| Ärtor | 3,5 | 1,5 |
