Omfattning på kväveutsläpp från svingödsel

Svinproduktionen beräknas ansvara för 7000 ton ammoniakutsläpp per år. Detta motsvarar ca 14% av de totala ammoniakutsläppen. Att beräkna de totala ammoniakutsläppen är svårt, och därför måste ofta vissa skattningar göras, detta leder till att beräkningarna blir belagda med en viss osäkerhet. Ammoniakavgången från gödsel beräknas vara 40-50% av det totala kväveinnehållet beroende på hur gödseln hanteras. En del av det utfodrade proteinet är osmältbart för grisen och kommer ut i träcken. Kväve i träck kan också bestå av kroppsegna avstötningar, tex celler, eller mikroorganismer. Den största mängden kväve kommer ut via urinen, se tabellen nedan.
Kväve i foder, kropp och gödsel hos olika ålderskategorier av djur (Fernández, 1996).
Ålderskategori Kväve (kg) i konsumerat foder Kväve (kg) bundet i kroppen Kväve (kg) i träck Kväve (kg) i urin
Diande smågris* (0-8,5 kg) 1,41 0,26 0,28 0,87
Smågris (8,5-25 kg) 1,18 0,46 0,24 0,48
Slaktsvin (25-100kg) 5,99 1,85 1,20 2,94
Total 8,58 2,57 1,72 4,29
% 100 30 20 50
*Hos den diande smågrisen är det suggans foderkonsumtion som använts och det har räknats med att suggan fått 20 smågrisar per år och själv ansatt 30 kg per år.
Kvävet i urin härrör från aminosyror, som tagits upp från fodersmältningskanalen, men på grund av bristande balans i aminosyrasammansättningen utsöndras överskottet. I stall avgår ammoniak från gödseln genom två processer, dels hydrolys av ureakvävet i urinen dels genom mineralisering av det organiska kvävet i träck. Eftersom hydrolys av ureakvävet är den snabbaste processen, är den också den mest bidragande till ammoniakavgång. Ammoniak ger luktproblem, men det allvarligaste problemet är att det ger upphov till övergödning och försurning, när det kommer ut i naturen. Nitratkväve från gödseln kan förorena grundvattnet och göra vatten i brunnar otjänligt. Ammoniakutsläpp ger alltid de största effekterna i närområdet och åtgärder ger snabbt en effekt i förbättrad närmiljö. Hur mycket ammoniak som bildas är primärt beroende av hur mycket urea det finns i urinen samt pH och temperatur i flytgödseln (Reese and Koelsch, 2000). Ammoniakavgången i jordbruket beror till stor del på djurhållningens omfattning, vilka djurhållningssystem som tillämpas och hur gödseln lagras och sprids.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt