Fakta kring kväve i svingödsel

Grisen hålls sedan urminnes tider av människor för att förse oss med högvärdigt protein. Detta gör grisen genom att själv äta protein som bryts ner i aminosyror och som tas upp och ingår som byggstenar i uppbyggnad av muskulatur. Ren muskel består av ca 25% protein. Aminosyror kan sägas vara tegelstenarna i uppbyggnaden av muskulatur. Under grisens livstid sker en ständig uppbyggnad och nedbrytning av muskulatur. Vissa aminosyror kan grisen syntetisera själv och vissa måste den tillföras via födan, dessa kallar vi de essentiella aminosyrorna se tabellen nedan. Grisens behov av essentiella aminosyror påverkas av ett antal faktorer t.ex. dess genetiska kapacitet för muskelansättning, hälsostatus, fas i produktionen och kön (Reese and Koelsch, 2000).

Med de fodermedel som vi använder i Sverige är det främst brist på aminosyran lysin. Denna aminosyra blir ofta först begränsande då man vill göra en foderstat med idealt protein. Om foder optimeras efter lysinhalten, blir ofta de övriga aminosyrorna i överskott. Efter lysin är det ofta treonin som begränsar och i tredje hand metionin. Metionin är främst en bristvara i foderstater med hög andel baljväxter. Används rena aminosyror uppstår inte problemet i samma utsträckning efter som en aminosyra då kan ökas utan att övriga också följer med. Det är också beroende av vilka krav som ställs på sammansättning av råproteinet i proteinråvaran.

Aminosyror i foder optimeras så att de ger en ekonomiskt optimal köttillväxt. Om aminosyrainnehållet ökas något ger det ej en förbättrad foderomvandlingsförmåga (dvs antal kg foder det går åt för att ansätta 1 kg kroppsvikt), men antalet kg foder som åtgår per kg köttillväxt förändras. Förklaringen till detta är att en högre nivå av aminosyror gör att djuret ansätter muskulatur i stället för fett. Bildandet av muskulatur kräver mindre energi än bildandet av fett och på så sätt blir djuret också effektivare i sin foderomvandlingsförmåga (North Carolina State University, 2000). I tider då förbättrad köttighet betalar sig, bör aminosyrainnehållet i foder ses över för att få en köttigare slaktkropp. Observera dock att för högt innehåll av protein och rena aminosyror som ej balanseras i foder leder till en påfrestning för djuret och kan ge upphov till diarré.

Protein - aminosyra/energi kvot

För att aminosyrorna skall utnyttjas maximalt, måste ett visst inbördes förhållande mellan energi och proteininnehåll i foder råda. När energiinnehållet i foder ökas tenderar grisar att äta mindre mängd foder. Detta medför att om fodrets koncentrationsgrad med avseende på energi ökas, bör koncentrationsgraden av aminosyror också ökas. På så sätt konsumerar grisen samma mängd näring men fodermängden är mindre. Vilket som skulle vara det mest effektiva förhållandet mellan energi och råprotein eller energi och aminosyror är ett ständigt ämne för diskussion och forskning, vilket vi inte kommer att gå in på närmare här.