Rena aminosyror och låg råproteinhalt

En sänkning av råproteinhalten i foder kombinerat med tillsats av rena aminosyror leder till ett bättre utnyttjande av kvävet i fodret. Sådant lågproteinfoder finns på marknaden sedan början av 1990-talet och där färdigfoder används till slaktsvin är lågproteinfoder helt dominerande. Motsvarande effekt går att få vid hemmablandning genom användning av lämpligt koncentrat eller premix och rätt mängd soja. Tillämpningen av lågproteinsystemet verkar dock ännu inte slagit igenom i lika hög grad vid hemmablandning som vid användning av färdigfoder.

I första hand bör åtgärder inriktas på att ytterligare öka användningen av uppfödningssystem baserade på lågproteinfoder. En bred enighet råder om att en minskning av proteinhalten kombinerad med tillsats av rena aminosyror (lysin, treonin och metionin + cystin samt eventuellt tryptofan) resulterar i betydelsefulla minskningar av kväveförlusterna från slaktsvin (EAAP, 1993; Simonsson, pers med.). Det redovisas från Danmark att den allt mer utbredda övergången till foder med lägre proteinhalter genom tillsats av rena aminosyror hittills har lett till en sänkning av kväveförlusterna med 18 % (Fernàndez et al, 1995). Som ett kvantitativt exempel kan nämnas en studie

där en minskning från 33 % till 10 % sojamjöl i foderstaten gav en råproteinhaltsänkning från 22 till 14 % och en minskning i kväveutsöndringen från 36 till 12 gram kväve per kilo tillväxt. Tillväxten påverkades inte negativt, (EAAP, 1993). Andra undersökningar visar att för varje procents sänkning av råproteinhalten och supplementering med rena aminosyror minskas de totala kväveförlusterna med 8% (Kerr & Easter 1995)

Ett danskt försök av Nielsen (1995) där två grupper djur utfodrades med foder med olika innehåll av råprotein visades att foderförbrukningen per kg tillväxt sjönk linjärt med 0,04 FEs per kg tillväxt (1 FEs motsvarar ett kg foder med 12,4 MJ energi) per 10 gram minskat råprotein ner till 130 gram smältbart råprotein per FEs (motsvarande totalt innehåll på 155 -165 gram råprotein per FEs). Vid större sänkningar kunde inget samband påvisas. Grisarna i försöket hade innan försökets start en foderförbrukning per kg tillväxt på 2,77 resp 2,68.

I ett amerikanska försök, utfört av Sutton et al (1998) vid Purdue University i USA, jämfördes fyra olika utfodringsstrategier till 12 gyltor, som i medeltal vägde 60 kg, med avseende på protein. Utfodringen var majs och sojabaserad, berikad med vitamin och mineralpremixer samt innehöll foderantibiotika. De fyra utfodringsalternativen var:

1. 10% råprotein (proteinsnål diet)

2. 10% råprotein och fyra rena aminosyror, dvs lysin, treonin, tryptofan och meteonin

3. 13% råprotein (kommersiell standarddiet)

4. 18% råprotein (proteinrik diet)

I försöket undersöktes avgången av ammoniakkväve och totalinnehållet av kväve i färsk gödsel och gödsel lagrad i lufttät miljö. Resultaten visade att dieten berikad med rena aminosyror signifikant minskade avgången av ammoniakkväve och totalinnehållet av kväve i jämförelse med de andra tre dieterna både i färsk gödsel och i lufttätt lagrad gödsel.

Många försök med rena aminosyror har gjorts. När 45 kg sojamjöl ersattes med ca 1 kg syntetiskt lysin och ca 43 kg majs per ton foder sänktes halten av råprotein med 2% vilket i sin tur ledde till att utsöndringen av kväve med gödsel minskade med 16% och ingen förändring i produktionsresultat sågs. Svenska beräkningar redovisar, att genom att balansera fodrets aminosyremönster med rena aminosyror borde utsöndringen av urinkväve kunna minskas med 0,5 kg per slaktsvin, eller med 2000 ton kväve på årsbasis (Simonsson, 1990b).

I sammanhanget bör tilläggas att råproteinhalten ej kan sänkas för mycket eftersom detta visat sig ge en försämrad tillväxt och lägre köttprocent. Idag känner vi till grisens behov av vissa rena aminosyror. De resterande måste tillgodoses med råproteinmängden.Kostnader

Vid övergång till lågproteinfoder för svin beror kostnaden på prisrelationen mellan rena aminosyror och sojamjöl. Det har uppskattats att en merkostnad på 7,50 kr per djurplats och år uppkommer. Kostnaden per kg sparat kväve har beräknats till ca 14 kr (Hoffman et al1998).

Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt