Fasutfodra
Fasutfodring av grisar är ett sätt att bättre anpassa utfodringen efter behovet, som skiftar med ålder och fysiologisk status. Utfodring med enhetsfoder till slaktsvin innebär en kraftig överutfodring med protein i synnerhet efter 50-60 kg levande vikt. När det gäller fasutfodring är den nuvarande rekommendationen två faser vid torrutfodring och tre vid blötutfodring, eftersom det är lättare att göra olika kombinationer vid blötutfodring. I de regioner i landet där hemmablandning är dominerande tillämpas fasutfodring i större omfattning, medan fasutfodringssystem kombinerat med färdigfoderanvändring förekommer i mycket liten omfattning. Effekt av fasutfodring på kväveinnehållet visas i bilden nedan.
Uppgifterna varierar beträffande hur mycket kväveförlusterna kan minska genom tillämpning av fasutfodring till slaktsvin. En synpunkt som framförs är, att hos moderna snabbväxande hybrider faller inte proteinbehovet lika snabbt med stigande ålder och vikt som det gör hos forna tiders grisar, och att värdet av fasutfodringen därmed är mindre nuförtiden. De flesta forskare är dock eniga om att fasutfodring är en väsentlig åtgärd för att förbättra proteinutnyttjandet (EAAP, 1993; Simonsson, pers med., 1996). En nederländsk rapport (EAAP, 1993) redovisar en jämförelse mellan vad man kallar praxis idag och vad som vore möjligt att uppnå med tillgänglig kunskap. Utgångspunkten var 2-fasutfodring och 8 % ts i gödsel respektive 3-fasutfodring och 12 % ts i gödsel. Andelen ansatt kväve ökade från 30 % till 39 % vid övergång till trefassystem. Enligt svenska beräkningar skulle ett tvåfoderssystem till slaktsvin med en högre proteinhalt före 60 kg och en lägre efter, kunna minska utsläppen av kväve från svinproduktion med 700 ton per år jämfört med utsläppen vid användning av samma foder under hela uppfödningen (Simonsson, 1990b). I ett svensk försök utfodrades en grupp slaktsvin med enhetsfoder med 16% (0,9% lysin) råprotein under hela uppfödningen och en annan grupp med tvåfasfoder, 17% (1% lysin) 1-6 veckor efter avvänjningen och 10,9% råprotein (0,55% lysin) från 6 veckor efter avvänjning till slakt (Stern och Simonsson, 1998). Resultatet visas i tabellen nedan.
Resultat från försök med enhetsfoder respektive tvåfasfoder till slaktsvin (Stern och Simonsson, 1998)
| Fasfoder | Enhetsfoder | Sign. | |
| Tillväxt g/dag | |||
| 1-6 veckor | 794 | 748 | ** |
| 7 veckor till slakt | 949 | 1001 | *** |
| Hela uppfödningen | 894 | 912 | Icke signifikant |
| MJ/kg tillväxt | 32,4 | 31,9 | Icke signifikant |
| Kött-% | 55,2 | 56,6 | *** |
| Råprotein, g/kg tillväxt | 385 | 450 | *** |
Den svenska undersökningen visade ingen skillnad mellan grupperna då det gällde tillväxt under hela slaktsvinsperioden eller energiomvandlingsförmåga. Dock hade gruppen som fasutfodrades signifikant sämre köttprocent. Samma sak visade en dansk undersökning med trefasutfodring, där köttprocenten minskade med 0,4 procentenheter (Sloth, 2000). Samtidigt minskade dock också kväveinnehållet i gödsel på 4,5 % i jämförelse med en enhetsutfodring. Utifrån den danska undersökningen anbefaller Sloth (2000) att användning av fasutfodring till slaktsvin endast genomförs då det medför mindre investeringar eller då vissa typer av blötfoderanläggningar används. En ytterligare förutsättning som ställs är att bra råvaruanalyser genomförs samt att blandningssäkerheten är hög.
Tillämpning av tvåfasfoder till suggor skulle leda till minskning av kväveutsöndringen och är relativt enkelt att genomföra. Enligt nederländska undersökningar kan tillämpning av tvåfasutfodring minska kväveutsöndringen med 25 % (Everts & Dekker, 1994). En sinsugga som utfodras med enbart spannmål som proteinkälla (ca 12% råprotein), dvs en anpassning till djurets verkliga behov, skulle minska kväveutsöndringen via urinen med 2 kg per årssugga eller med 500 ton kväve på årsbasis för hela produktionen i jämförelse med om hon skulle utfodras med foder med en halt på 14,5% råprotein (Simonsson,1990b).
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
