Anpassa fibermängden
Kolhydrater i svinfoder består av stärkelse, socker och så kallade stärkelsefria kolhydrater eller mikrobiellt jäsbara kolhydrater (NSP) som kan vara cellulosa, hemicellulosa, pectin och oligosackarider. Ett ökat intag av mikrobiellt jäsbara kolhydrater, som inte bryts ned av grisens kroppsegna enzymer, utan genomgår mikrobiell nedbrytning i tarmen, tycks öka kväveutsöndringen i träck och minska utsöndringen i urinen. Urinkväve förekommer huvudsakligen som urea, som snabbt kan omvandlas till ammonium och lätt avges till luften, medan kväve i träck i huvudsak är organiskt bundet och mer svårlösligt, vilket innebär att en högre andel kväve i träck minskar den totala flyktigheten. Detta bekräftas i en rad studier där man bytt ut en del av de konventionella fodermedlen mot t ex betmassa och majs. Man rapporterar inblandningar runt 20 % som det högsta man kan gå utan att negativt påverka tillväxt och foderomvandlingsförmåga (EAAP, 1993). Emellertid redovisas också att ts-halten i träcken minskar. Detta torde öka risken för ammoniakavgång från träck. NSP minskar också ammoniakavgången från flytgödsel, genom att den ökade mikrobiella aktivitet, som utfodring av NSP medför i tarmen på grisen, sänker pH i tarmen. Detta sker på grund av att det bildas mer flyktiga fettsyror då NSP utnyttjas av mikroberna och
flyktiga fettsyror i sin tur sänker pH. Vid ett lägre pH i flytgödsel är ammoniakavgången mindre. Ur spridningssynpunkt är det bättre att kvävet föreligger i lättillgänglig ammoniumform, där möjligheten att förutsäga växttillgängligheten efter spridning är större, vilket gör att åtgärden ur ett helhetsperspektiv är tveksam (Simonsson, pers. med., 1996; Ståhle, pers. med., 1996).
NSP påverkas ej av digestionsenzym, men genom att tillsätta vissa enzymer, som hydroliserar NSP till monosackarider, kan smältbarheten ökas. Detta skulle i så fall i sin tur bidra till minskat innehåll av kväve och fosfor i gödseln. Väldigt lite forskning har gjorts på området och därför finns det än så länge inte klara bevis för att det skulle kunna fungera (Murphy, 1998). För höga halter av olösliga fibrer (växttråd) i foder ökar passagehastigheten och därmed minskar upptaget av näringsämnen.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
