Strömedel

Det är flera olika egenskaper man vill ha från ett strömedel.  Dels skall det hjälpa grisarna att få en god termisk komfort. Det skall också kunna ge grisarna sysselsättning, samtidigt som djuren skall kunna äta upp en del av det (gäller framför allt halm). Det skall dessutom ha en god vätskeuppsugande förmåga.

Halm: Halm är det vanligaste strömedlet till grisar. Hackad halm har större vattenuppsugande förmåga än hel halm. Det är inga större skillnader mellan olika sädesslag i vattenuppsugande förmåga (Kapuinen, 1992). Kornhalm anses ha något bättre ammoniakbindningsförmåga än havrehalm (Kapuinen, 1992). I djupströsystem har undersökningar (Jeppsson 1995) visat att det är bättre att använda hackad halm än långhalm för att minska ammoniakavgången från ströbädden.

Spån: Kutterspån har en klart högre vattenuppsugande förmåga än sågspån. ( Kapuinen, 1992). Tyvärr finns det inga jämförbara siffror på eventuella skillnader i ammoniak-bindningsförmåga. Det finns dock vissa problem med spån som strömaterial i vaccumutgödslingssystem. Det finns risk för att spånen sedimenterar i gödselkulverten och då försvårar utgödslingen.

Torv: Torv har både en hög vatten- och ammoniakbindande förmåga, vilket gör att torv har önskvärda egenskaper som strömaterial. Undersökningar har visat att en ströbädd bestående av 60 % torv och 40 % hackad halm minskar ammoniakemissionerna runt 40 % (Jeppsson, 2000). Dock finns det vissa risker med att använda torv som strömaterial. Olika arter av mögelsvampar har påvisats i djupströbäddar (Larsson, m.fl., 2000) Tidigare har också olika arter av Mykobacterium konstaterats hos torv. Hos grisar kan bakterien orsaka inflammation i lymfkörtlarna. Det kan också bli problem med sedimentering i vaccumutgödslingssystem. Det är också viktigt att torven inte blir för torr eftersom den då kan bli ett arbetsmiljöproblem pga. damning.
Vatten och ammoniakbindande förmåga hos olika strömedel ( Kapuinen, 1992)
Ströslag Vattenbindningsförmåga (kg vatten/kg ts i ströet) Ammoniakbindningsförmåga (% av ts)
Sågspån 1,9 0,24
Lång kornhalm 3,3 0,85
Lång havrehalm 3,3 0,50
Hackad halm 3,6 - 4,0 0,25
Torvströ, pH 3,5 7,5 - 12 1,4 - 2,0
Torvströ, pH 3,6-4,0 7,5 - 12 1,0 - 1,8
Kutterspån 4,6  
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt