Gödselytor

Enligt Andersson, (1995a) är sambandet nästintill linjärt mellan gödselytans storlek och ammoniakemissionernas storlek, d.v.s. halverad gödselyta medför halverade ammoniakemissioner.

Minimimått för gödselytorna styrs till stor del av lagföreskrifter och är därför svåra att påverka i någon större utsträckning. Man bör om möjligt undvika onödigt stora gödselytor, samt se till att boxhygienen är god för att minimera ammoniakavgången. En förbättrad avskiljning av urin och träck från dränerande golv bör därför ha goda förutsättningar att minska avgivningen av ammoniak. Det har i undersökningar vid JBT, SLU visat sig att 60-70 % av ammoniakemissionerna i ett svenskt svinstall härstammar just från gödseln på spaltgolvet. Avskiljningsförmågan i dränerande golv ökar med dräneringsöppningarnas storlek (Svennerstedt och Praks, 1997).

Skrapade gödselytor är att föredra före ströbäddar. Genom att låta en skrapad yta utgöra en del av den totala ytan i en ströbäddsbox minskas kväveavgången påtagligt. System med stora strömängder har avsevärt högre ammoniakemissioner än system med skrapade gödselytor.

Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt