Gödselns kol/kväve (C/N)
C/N-kvoten beskriver förhållandet mellan allt kol (främst från strömedlet) och gödselns kväveinnehåll. Denna kvot spelar en stor roll för kväveavgångens storlek i stallar med ströbäddar. I ströbäddar kan kvävet förutom i form av ammoniak (NH3) även avgå som kvävgas (N2), kväveoxider (NOx) och dikväveoxid (N2O). Kvävgasen utgör ingen risk för miljön, eftersom nästan 80 % av atmosfären består av denna gas. Kväveoxiderna bidrar däremot till försurning, övergödning och växthuseffekt. Genom att välja strömedel med hög C/N-kvot och med både lätt- och svårtillgängligt kol kan ammoniakemissionen begränsas avsevärt under stallperioden. Optimala förhållanden i ströbädden för att ammoniakavgången skall kunna hållas nere är en vattenhalt på 40-60 % och en C/N-kvot på 26-35:1 ( Karlsson & Jeppsson, 1995). Normalt är det svårt att få högre C/N-kvot än 15-20 i en bädd till slaktsvin ( Jeppsson 1995). C/N-kvoten i färsk sågspån är 500:1, i halm 80:1, i träck 12:1 och i urin 1:1 (SJV, 1991; Olsson, 1993). En C/N-kvot runt 30 är optimal för att minska ammoniakavgången, Det är emellertid viktigt att kolet är i en tillgänglig form för mikroorganismerna. Kolet i t.ex. sågspån är till stor del svårtillgängligt. ( de Bertoldi et al., 1985; Kirchman, 1985; Schuchardt, 1987).
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
