Sänkt utfodringsnorm för fosfor

NRC:s rekommendationer (National Research Council) håller på att revideras och detta kommer troligtvis innebära en sänkt fosforrekommendation. Anledningen till det är att man i USA har fått indikationer på att tillgängligheten på fosfor skulle vara högre än man tidigare trott, närmare 0,70 istället för nuvarande 0,50. Det är inte ovanligt att foderstater överskrider fosfornormen med upp till 160 %! Anledningen till att man överutfodrar är ofta att man säger sig behöva en säkerhetsmarginal, att man är osäker på fosforns tillgänglighet eller att man får förbättrad fertilitet om man ökar fosfornivån. Inget av detta är dock tillräckliga skäl för att utfodra över NRC:s rekommendation eftersom den redan inkluderar en säkerhetsmarginal (Wu & Ishler, 2000)
Beräknad mängd fosfor i träck för en ko som konsumerar 23 kg foder per dag med68 % smältbarhet och med varierande fosfornivå. (Wu & Ishler, 2000)
Foder P P intag P i träck    
% g / dag % g / dag g / 305 dagar
0,35 79 0,62 44 13 420
0,38 86 0,69 49 14 945
0,40 90 0,74 53 16 165
0,42 95 0,78 56 17 080
0,45 101 0,85 62 18 910
0,48 108 0,93 67 20 435
0,50 113 0,97 70 21 350
0,55 124 1,09 79 24 095
Svenska beräkningar tyder på att en sänkning av fosfortilldelningen med 10 % av nuvarande rekommendation skulle vara möjlig utan negativa effekter på avkastning eller hälsa. Utfodring enligt rekommendation innebär ca 23,4 kg P per årsko vid avkastningsnivå 8500 kg ECM. Uttryckt i % av foderstatens ts är fosforhalten i svenska foderstater ca 0,40 % till högmjölkare, ca 0,35 % till lågmjölkare och ca 0,25 % av ts till sinkor.

En sänkning med 10 % skulle innebära en reduktion av fosforförbrukningen med ca 1 000 ton om man räknar med 435 000 mjölkkor. Om kostnaden för fosfor per årsko uppgår till 50 kr så skulle en sänkning med 10 % innebära en sänkt kostnad på 5 kr per årsko. De miljömässiga fördelarna är alltså klart större än de ekonomiska. Utgångspunkten för dessa beräkningar är alltså att alla utfodrar enligt norm, vilket kanske inte är fallet i praktiken (Gustafsson, 2000b).

I England har man jämfört fosforflöden på gårdsnivå för tre olika system med varierande mängd inköpt foder och användning av handelsgödsel. Varje system hade 36 mjölkkor. System 1 kördes enligt gängse praxis med gödsling enligt gällande rekommendationer och ekonomisk optimering av foderstaten med fosforgiva på 90 g per ko och dag. System 2 odlade majs istället för italienskt rajgräs (system 1) använde reducerad mängd handelsgödsel och fosforgiva på 84 g per ko och dag. I system 3 hade man ytterligare överskottsreducerande åtgärder, t.ex. injektionsteknik vid spridning av stallgödsel, ytterligare sänkning av handelsgödselgivan och låg fosfornivå i foderstaten, 72 g per ko och dag. Resultaten visade att man kunde minska fosforöverskottet på djurnivå med 31 % (9,6 kg) med system 3 jämfört med system 1, enligt tabellen nedan.

Man såg ingen indikation på att sänkt fosforintag via fodret skulle leda till sänkt mjölkavkastning eller sänkt fosforhalt i mjölken. Det gjordes dock ingen mätning på fosfornivån i blod och skelett så man vet inte hur korna påverkas på lång sikt av låg fosfornivå. Fosforhalten i mjölken ökade med system 2 och 3, troligen p.g.a. att man använde majs i foderstaten. Fosforhalten är starkt korrelerad med kolloida kaseinproteiner vilka brukar öka när en kolhydratkälla som majs utfodras. Inköpt foder var den största källan till inflödet av fosfor, ändå har många lantbrukare dålig kontroll på dessa mängder. Utan ordentliga analyser av inköpt foder och grovfoder kan man inte få en effektiv styrning av fosforgivan efter djurens behov (Withers m.fl., 1999).

Fosforbalans för mjölkkor vid tre olika system. Inflöde och utflöde av fosfor, kg per hektar (Withers m.fl., 1999)
  System 1 System 2 System 3
  19 ha 19 ha 23 ha
Fosfor in      
Strö 0,7 0,7 0,7
Inköpt foder 22,6 21,3 12,7
Hemodlat ensilage 12,9 11,1 10,9
Bete 8,5 7,6 6,5
Summa 44,7 40,7 30,8
       
Fosfor ut      
Mjölk 11,6 11,4 10,2
Kött 0,8 0,9 0,7
Överskott ensilage 1,7 1,0 1,1
Summa 14,1 13,3 12,0
       
Netto (In - Ut) 30,6 27,4 21,0
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt