Bete är i allmänhet det billigaste grovfodret och man bör därför optimera användningen av bete i foderstaten. Att gå ute på bete anses av många vara viktigt för djurens välfärd, då de kan röra sig mer och utföra naturliga beteenden som t.ex. födosök. Detta är särskilt viktigt för kor som står uppbundna under en stor del av året och betesgång är numera ett lagkrav i Sverige. I de nordiska länderna är betesperioden kort och växternas utveckling och förändring snabb. De viktigaste faktorerna som påverkar betesutnyttjandet är beläggningsgrad (antal djur per hektar), betestillgång, tillskottsutfodring, betessystem och betesperiodens längd.Ett av problemen med betesdrift är att korna sprider gödseln ojämnt över markytan. På fläckar där korna urinerat kan kvävegivan ibland motsvara cirka 1 000 kilo kväve per hektar! Jämför detta med att man sällan tillför mer än 200 kilo kväve per hektar till övriga grödor. När mängden näringsämnen kraftigt överstiger växternas behov ökar risken för att näring går förlorad, i form av ammoniak till luften eller via utlakning. Kväve och fosfor orsakar miljöproblem som försurning och övergödning av sjöar och hav.
Betestillgång är den mängd bete som djuren har tillgänglig per dag. Normalt bör det finnas mellan 1000 och 2000 kg ts / ha vid avbetningstillfället på ett välskött åkermarksbete. Om beläggningsgraden är 5 kor per hektar, en rotation tar 14 dagar och mängden tillgängligt bete är 1500 kg ts / ha blir den genomsnittliga betestillgången 1500 / 14 / 5 = 21,4 kg ts per ko och dag. I ett finskt försök har man studerat effekten av betestillgång, tidigt betessläpp och val av tillskottsfoder. Försöket visade att om man ökade den dagliga betestillgången från 19 till 27 kg ts ökade mjölkproduktionen och mängden mjölkprotein men man fick ett lägre betesutnyttjande. Betestillgången hade ingen effekt på mjölkens sammansättning, enligt tabellen nedan. (Virkajärvi m.fl., 1999)
Effekt av betestillgång på mjölkavkastning och mjölksammansättning
|
|
19 kg ts
|
23 kg ts
|
27 kg ts
|
SE
|
Signifikans
|
|
ECM (kg/dag)
|
22,2a
|
22,8a
|
23,6b
|
0,27
|
**
|
|
Fett, (g/kg)
|
|
41,9
|
41,2
|
41,1
|
0,74
|
|
Protein, (g/kg)
|
32,0
|
31,7
|
31,7
|
0,20
|
|
|
Fett, (g/dag)
|
909a
|
933a
|
965b
|
13,1
|
**
|
|
Protein, (g/dag)
|
703a
|
715a
|
745b
|
9,3
|
**
|
Delförsök 2 visade att tidigt betessläpp minskade betesproduktionen i kg ts per hektar men ökade betesutnyttjandet, mjölkavkastningen och mängden mjölkprotein.I ett tredje delförsök jämförde man tillskottsutfodring med korn och en kraftfodermix bestående av korn, havre, vetekli, vete, vetesirap och betfor. Tillskottsfodergivan var 4 kg per dag och som kontroll använde man enbart bete och mineraler. Resultaten visade att tillskottsutfodring ökade mjölkavkastningen signifikant och kraftfodermixen gav en högre ökning jämfört med korn, se tabellen nedan. Mängden mjölkprotein ökade 51 g / dag med korn och 115 g / dag med mixen. Det var ingen skillnad i proteinhalt men fetthalten sjönk med tillskottsutfodring.
Effekt av tillskottsutfodring på mjölkproduktion och mjölkens sammansättning
|
|
Bete
|
Korn
|
Mix
|
SE
|
B vs K+M
|
K vs M
|
|
kg ECM/dag
|
18,3
|
19,2
|
20,5
|
0,42
|
***
|
*
|
|
Fett g/kg
|
41,2
|
38,5
|
37,6
|
0,42
|
***
|
|
|
Protein g/kg
|
34,2
|
34,2
|
34,9
|
0,35
|
|
|
|
Fett g/dag
|
734
|
741
|
779
|
18,6
|
|
|
|
Protein g/dag
|
614
|
665
|
729
|
15,2
|
***
|
**
|
