Omfattning av bristande stallmiljö
Ammoniakförluster från jordbruket uppstår i följande situationer (ordnade i fallande storleksordning):
- vid spridning av stallgödsel
- inhysning av djur i stall
- lagring av gödsel
- betesdrift
- spridning av handelsgödsel
- från grödor.
Vid spridning av nöturin kan 4 - 41 % av kvävet avgå som ammoniak. Motsvarande för träck är 1 - 13 %. I riktigt extrema fall kan allt kväve gå förlorat som ammoniak! Ammoniakförlusterna vid bete uppskattas till 0 - 28 % av det kväve som finns i träck och urin. Vid lagring avgår ca 0 - 20 % av kvävet. (Bussink & Oenema, 1998)
I Holland beräknas den totala ammoniakavgången från en mjölkko uppgå till 17 - 46 kg NH3-N per år och ammoniakförlusterna från mjölkkostallar till ca 28 % av totala ammoniakemissionen från jordbruket. (Monteny & Erisman, 1998)
Det är svårt att hitta någon exakt siffra på ammoniakavgången från stall. I Jordbruksverkets datorprogram STANK som bl.a. används för beräkning av växtnäringsbalanser och stallbalanser, är emissionsfaktorerna 4 % av total mängd kväve i träck och urin för stallar med uppbundna kor, 7 % för stallar med lösdrift och 20 % för stallar med djupströbädd. I Danmark varierar emissionfaktorerna mellan 5 - 15 % beroende på stallsystem. (Andersen m.fl., 1999)
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
