Strömedel

Mängden strömaterial kan påverka ammoniakförlusternas storlek. Om strömaterialet har förmåga att suga upp mycket urin, reduceras ammoniakavgången, men i vissa fall har

ingen effekt alls av ökad strömängd eller t.o.m. motsatsen noterats.

Det är stor variation i olika strömedels förmåga att suga upp vatten. Halm, sågspån och kutterspån med normal vattenhalt kan suga upp vatten till en mängd som motsvarar två till tre gånger den egna vikten. Torv har ännu bättre vattenupptagningsförmåga och kan suga upp ca sex gånger sin egen vikt om ingångsvattenhalten är 39 %. Torv är även bra för att binda ammoniak och dessutom bidrar torvens låga pH-värde till låg ammoniakavdunstning.

Förutom mängden strömedel påverkar också kolets tillgänglighet för mikroorganismer hur mycket kväve som kan bindas organiskt. Både torv och barrträdspån bryts ned långsammare än halm, vilket betyder att mikroorganismerna inte kan binda lika mycket kväve i torv- och spångödsel som i halmgödsel vid samma kol / kvävekvot. (Malgeryd & Karlsson, 1996)

Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt