Åtgärder mot bristande stallmiljö

· Nedbrytningen av urea till ammoniak startar redan i gödselrännan eller på gödselgången. Det är viktigt att urinavskiljningen är snabb och effektiv för att minimera ammoniakavgången. Det är ganska vanligt att urindräneringen sätts igen och därför är det viktigt att rensa dräneringen regelbundet. Vissa dräneringssystem har rensskrapor som följer med skrapan i gödselrännan.

.

Minimerad uppehållstid i stallet

· När gödseln kommer i kontakt med luft kan ammoniak avgå. Vid nybyggnation bör man försöka minimera onödiga ytor med gödsel, speciellt sådana som ej nås av den automatiska utgödslingen.

· Ju mindre yta desto lägre ammoniakavgång. I befintliga byggnader bör man skrapa gödselbemängda ytor ofta.

.

Minskat luftläckage i gödselkulvertar

.

Ventilation och temperatur

· Stor luftomsättning och hög temperatur medför stor risk för ammoniakavgång. I varm stallmiljö är förhållandena därför särskilt gynnsamma för ammoniakavgång. Undvik därför att ha onödigt hög stalltemperatur. Nötkreaturen klarar betydligt lägre temperaturer än vad som uppfattas som komfortabel stalltemperatur för människan.

.

Välanpassad utfodring

· En väl avvägd utfodring minskar överskottet av kväve i gödseln, framförallt i urinen. Därmed blir risken för förluster mindre. Många försök har visat att man kan sänka råproteinhalten i foderstaten utan att mjölkproduktionen sänks, förutsatt att det finns tillgängliga kolhydrater. Minskar man kons kväveintag via fodret sänker man kvävemängden i gödseln, framförallt i urinen, vilket kan reducera ammoniakavgången väsentligt. Läs mer om detta i avsnittet "Överutfodring av protein".

.

Strömaterial

Inblandning av torv i djupströbäddar kan minska ammoniakavgången.

· Hackad halm istället för långhalm reducerar också avgången.