Omfattning - Överutfodring av protein
Vid ökad mjölkproduktion ökar inte mängden producerad stallgödsel särskilt mycket, men kvävehalten i gödseln kan öka dramatiskt, eftersom foder till högmjölkande kor ofta har högre koncentrationsgrad än foder till lågmjölkare. Mängden protein i fodret påverkar framförallt kväveinnehållet i urinen.
Tabell. Källor till ammoniakutsläpp i Sverige
| År | 1995 | 1997 | ||
| ton/år | % av totalt | ton/år | % av totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Jordbruk | 55200 | 91 | 52800 | 90 |
| Trädgårdsbruk | 100 | 0 | 120 | 0 |
| Skogsbruk | 50 | 0 | 35 | 0 |
| Industri | 850 | 1 | 790 | 1 |
| Energianläggningar | 1000 | 2 | 900 | 2 |
| Vägtrafik | 2800 | 5 | 3300 | 6 |
| Sällskapsdjur+enskilda avlopp | 900 | 1 | 900 | 2 |
| Totalt | 60900 | 100 | 58800 | 100 |
Jordbruksverket för även statistik över mängden och fördelningen av råvaror som ingår i dessa foderblandningar. Observera att om lantbrukare köper enskilda råvaror från annat håll än från fodertillverkare kommer detta inte med i statistiken. Om råvarorna köps från en fodertillverkare kan det komma med i statistiken förutsatt att fodertillverkarna rapporterat det till Jordbruksverket. (SJV, 2001)
Figuren nedan visar hur mängden och andelen proteinråvaror förändrats i svenska nötfoder under perioden 1991 - 1999. Den totala mängden proteinråvaror har ökat från ca 200 tusen ton till över 500 tusen ton på 8 år. Detta innebär att 20 - 25 % av totala mängden råvaror var proteinråvaror i början av 90-talet och att denna andel ökat till ca 40 % i slutet av 90-talet. Sista figuren på sidan visar fördelningen av olika proteinråvaror. Raps och soja är de två mest använda råvarorna. Sojaanvändningen har ökat dramatiskt under åren, från 5 % till nästan 16 % av total mängd proteinråvaror.
