Kväveeffektivitet i olika vallfoderslag
1997 startade det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEGSIL - Low input animal production based on forage legumes for silage. Målet var att öka användningen av baljväxter till ensilage åt mjölkkor för att få extensivare produktion med miljöhänsyn. Preliminära resultat från de svenska studier som gjorts inom projektet har nyligen blivit tillgängliga.I de svenska mjölkkoförsöken har använts ensilage av rödklöver, vitklöver och engelskt rajgräs. Alla tre odlades i renbestånd och ensilerades separat. Sedan utfodrades rent klöverensilage, rent rajgräsensilage respektive en blandning med 50 % av vardera räknat på torrsubstansbasis. Utöver grovfodret fick korna 8 kg kraftfoderblandning som bestod av spannmål, betfor, drav, rapsprodukter och sojamjöl. Råproteinhalten i kraftfodret var 20 %, energiinnehållet 12,7 MJ och NDF 30 %, allt räknat per kg ts. Korna hade fri tillgång på grovfodret. Grovfodrets näringsinnehåll ses i tabellen nedan (Bertilsson, 2000a).
Försöken har utförts under två år och omfattat 15 kor. Observera vid tolkningen att både 1998 och 1999 var extrema år när det gäller väderleken. Sommaren 1998 regnade det väldigt mycket och 1999 var det ovanligt torrt.
Resultaten från 1998 visade att mjölkproduktionen var signifikant lägre vid utfodring med 100 % engelskt rajgräs jämfört med de andra foderstaterna och proteinhalterna var lägre än normalt för besättningen. Foderintaget blev högst med klöver/gräs-blandningarna och med ren rödklöver, enligt tabellen nedan. Kväveeffektiviteten var negativt korrelerad med konsumerad proteinmängd och mjölkurea var positivt korrelerat till råproteinhalten i fodret. Foderstaten med rent rödklöverensilage gav den högsta totala kväveutsöndringen i träck och urin, 75,6 %, medan foderstaten med rent vitklöverensilage gav lägst total kväveutsöndring, 58,8 %.
Analysvärden och beräknat näringsinnehåll i ensilage från 1998 och 1999
Under 1999 års försök visar preliminära resultat att mjölkproduktionen var högst för foderstaten med rent vitklöverensilage, men fetthalten i mjölken blev lägre än för någon av de andra foderstaterna. Proteinhalten i mjölken var högst vid utfodring av rent rajgräsensilage och lägst vid utfodring med rödklöverensilage (Bertilsson, 2000a).
Resultat från utfodring av ensilage från 1998
*LSD anger minsta signifikanta skillnad (p<0,05) mellan medelvärden**Resultat för 5 fistulerade kor vars träck och urin samlats upp under försöket(Bertilsson, 2000a)
Utfodringsförsöken har samordnats i Sverige, Finland och Storbritannien och resultaten är under bearbetning. I tabellen nedan ses medelvärden av resultaten från de tre länderna från försöken med rent gräs, ren rödklöver och gräs/rödklöverblandning. Resultaten är från första årets utfodringsförsök, dvs. 1998. Ensilagekonsumtionen och mjölkavkastningen var högre med klöverensilage jämfört med gräsensilage. Kväveutnyttjandet blir lägre med mycket baljväxter p.g.a. att de har ett högre kväveinnehåll (Bertilsson, 2000b).
Resultat från utfodring med rent gräs- och rödklöverensilage respektive blandning med hälften gräs och hälften rödklöver.
| Ensilagekonsumtion, kg ts
|
11,5
|
12,3
|
12,7
|
| Mjölk
|
|
|
|
| avkastning, kg
|
27,4
|
29,6
|
29,6
|
| proteinhalt, %
|
3,14
|
3,10
|
3,07
|
| fetthalt, %
|
4,35
|
4,27
|
4,27
|
| Kväveeffektivitet*, %
|
26
|
25
|
23
|
