Mjölkurea

Grunden till minskad utsöndringen av kväve ligger i foderstatsplanering vilket kontinuerligt bör utvärderas. Foderprotein består av en del vomnedbrytbart och en del onedbrytbar. Den nedbrytbara delen är bl.a. ammoniakkälla för mikrobernas proteinsyntes. En del av ammoniaken absorberas till blodet och omvandlas till urea i levern. Mängden bildad ammoniak liksom mängden som omvandlas till urea speglar både andelen nedbrytbart protein och tillgången på jäsbara kolhydrater. Urea bildas också från deamineringen av aminosyror. Aminosyror kommer från onedbrytbart foderprotein, mikrobprotein, kroppsförråd etc. Glutamin och arginin är här viktiga transportörer av ammoniakkväve i icke-toxisk form, mellan organ. Vid deamineringen i levern erhålls substrat för energiproduktion och urea.

Urea är vattenlösligt och kan ta sig igenom alla celler och cirkulerar med blodet till vävnader, recirkuleras via saliven och utsöndras med urinen. Koncentrationen kan mätas i blod, urin och mjölk.

Ureahalten i mjölken kan användas som ett mått på kornas proteinförsörjning eftersom det finns ett starkt samband mellan ureakoncentrationen i mjölk och i blodet samt med kornas

kväveutsöndring, se figuren nedan. Ju högre kväveutsöndring i urinen desto högre blir mjölkens ureahalt (UN). Det optimala området för urea ligger mellan 3 och 5 millimol per liter mjölk. Innanför detta intervall är risken liten för att kon under- eller överutfodras med protein.
Samband mellan mängden urinkväve (UN) och ureahalten i mjölk. (Jonker m.fl., 1998)
Samband mellan mängden urinkväve och ureahalten i mjölk
Mjölkurea och dygnsvariation

Gustafsson och Palmquist (1993) gjorde en studie med fyra kor där man undersökte dygnsvariationen för koncentrationen av ammoniak i vommen, urea i blodserum och mjölkurea samt korrelationen mellan dessa. Korna utfodrades en gång per dag och foderstaten bestod av lusernhö, majsensilage, spannmålsmix, lusernpellets och sojamjöl.

En tydlig topp i ammoniakkoncentrationen i vommen ca en timme efter utfodring, följdes efter 1,5-2 timmar av en topp i ureakoncentrationen i blodserum hos de högmjölkande korna. Denna topp var 70-85 % högre än den lägsta uppmätta ureakoncentrationen. Efter ytterligare en timme var mjölkureakoncentrationen i jämvikt med ureakoncentrationen i serum. Efter utfodring när ureakoncentrationen steg var ureakoncentrationen i blodserum något högre än mjölkurea hos lågavkastande kor och signifikant högre hos högavkastade kor. Efter ureatopparna i blodserum och mjölk var ureakoncentrationen i serum lägre än mjölkureakoncentrationen.

För att kunna använda urea som indikator på kornas näringsstatus måste hänsyn tas till dygnsvariationen. Tidpunkt för provtagning och utfodring kan spela stor roll för ureanivån i både blod och mjölk (Gustafsson & Palmquist, 1993). Det är därför viktigt att ta prov vid samma tidpunkt varje gång.

Fluktuationerna under dagen kan vara lägre hos kor som utfodras med fullfoder jämfört med kor som får separat utfodring av kraft- och grovfoder eller kor som går på bete. (Butler m.fl., 1995)

.

Mjölkurea hos kor på bete

I en studie i USA, som pågick under 1996 till 1997 studerades nivån på mjölkurea hos kor som går på bete. Totalt deltog 41 besättningar varav åtta besättningar båda åren. Betet var genomgående av god kvalitet. Resultaten visade stor variation i mjölkureavärden mellan besättningar. I tre besättningar var det ingen skillnad i mjölkurea mellan betessäsongen och stallsäsongen. I sex besättningar var mjölkurea högre på bete än under stallperioden och i 15 besättningar var mjölkureavärdena lägre på bete än under stallperioden. Mjölkurea varierade mellan 3,6-5,4 mmol / liter vilket är normal nivå. (Chase, 2000). Det går alltså inte att generalisera när det gäller koncentrationen av mjölkurea under betesperioden. Tillskottsutfodringen har t.ex. stor betydelse!

.

Tolkning av mjölkurea

I tabellerna nedan ges riktlinjer för att tolka ureahalten i mjölk, både i tankprov och i individuella prov från Kokontrollen.

Tolkning av ureahalt i mjölk, indivuellt kokontrollprov
Dagar efter kalvning Ureahalt (millimol/liter) Effekt på produktion eller fruktsamhet Rekommenderad utfodringsåtgärd
1-50 3 eller lägre Troligen sänkt avkastning. Risk för senare förstabrunst. Öka PBV eller AAT i foderstaten
1-50 4-6 Ingen Ingen åtgärd
1-50 7 eller högre Negativa effekter möjlig genom kväveöverskott i kon. Sänk PBV eller AAT i foderstaten. Öka eventuellt våmjäsbara kolhydrater i foderstaten.
51-110 * 3 eller lägre Risk för försvagade fruktsamhetsfunktioner. Öka PBV eller AAT i foderstaten.
51-110 * 4-5 Ingen Ingen åtgärd
51-110 * 6 eller högre Försämrat dräktighetsresultat. Sänk PBV eller AAT och öka eventuellt våmjäsbara kolhydrater i foderstaten.
Mer än 110 2 eller lägre Risk för sänkt avkastning och nedsatt foderutnyttjande. Öka PBV i foderstaten
Mer än 110 3-6 Ingen Ingen åtgärd
Mer än 110 7 eller högre Negativa effekter möjliga genom kväveöverskott i kon. Sänk PBV i foderstaten.
* Avser perioden då semineringar pågår. Denna period kan variera mellan besättningar vilket bör beaktas vid tolkning.
Tolkning av ureahalt i besättningsmjölk (tankprov)
Ureahalt, millimol/liter Tolkning och rekommenderad åtgärd
2 eller lägre Risk för försvagade fruktsamhetsfunktioner, sänkt avkastning och nedsatt foderutnyttjande. Granska utfodringen. Öka eventuellt PBV eller AAT i foderstaten.
3-5 Normalt
6 eller högre Negativ effekt på fruktsamheten trolig. Nedsatt utnyttjande av fodrets råprotein. Granska utfodringen. Sänk eventuellt PBV eller AAT i foderstaten.
Ureahalter som är extremt låga, lägre än eller lika med 1 millimol/liter eller extremt höga, över 15 millimol/liter beror ofta på att mjölkprovet skadats, vilket stör analysmetoden. Tolka dessa värden mycket försiktigt eller bortse helt från resultatet.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt