Management

Management kan låta som ett modeord och något nytt men innebär egentligen gammalt hederligt "sunt förnuft". Det gäller att hela tiden sträva efter att optimalt utnyttja kornas produktionsförmåga, t.ex. se till att mikroberna i vommen har tillgång till både kolhydrater och protein, att hålla pH stabilt m.m. Några av faktorerna som påverkar mikrobernas effektivitet ska belysas nedan. Nästan alla åtgärder som förbättrar djurens hälsa och produktion bidrar också till minskade näringsförluster och därmed till en bättre miljö.

.

Proportionen mellan grovfoder / kraftfoder

Hur stor andel av foderstaten ska grovfoder utgöra? Det beror på många faktorer, t.ex. typ av kraftfoder, typ av grovfoder, foderpriser, mejeriets betalningssystem m.m. Normal rekommendation är 40 - 60 % av totalt ts-intag till kor i tidig eller medellaktation. I senare delen av laktationen är det ofta en fördel med hög andel grovfoder när korna producerar mindre mjölk men gärna konsumerar mycket foder.

Förhållandet mellan kraftfoder och grovfoder påverkar

jäsningsmönstret i vommen. När kraftfoder utgör en mycket stor andel av det totala foderintaget ökar andelen propionat och butyrat medan acetat minskar och pH blir lägre jämfört med en grovfoderbaserad foderstat.

.

Utfodringsfrekvens

Effekten av antalet utfodringstillfällen per dygn är inte helt klarlagd. I vissa ger det positiv effekt, i andra ingen effekt. Fodergivorna bör fördelas så jämnt som möjligt över dygnet för att få en stabil miljö i vommen. Kraftfodret bör fördelas på många givor per dygn, speciellt om den totala energitilldelningen är låg. Utfodringsfrekvensen kan ha positiv verkan på ts-intaget, mjölkens fetthalt och på avkastningen. I en stor svensk studie i början på 1990-talet gav 3-4 kraftfodergivor per dag ökad mjölkavkastning jämfört med 2 givor per dag.

.

Utfodringsordning

Med utfodringsordning menas i vilken ordning olika foder ges, t.ex. hö eller ensilage före, samtidigt med eller efter kraftfoder. På 1980-talet forskades det kring utfodringsordning och antal utfodringstillfällen och dess påverkan på jäsningen i vommen och på mjölkproduktionen. Slutsatsen blev grovfoder före kraftfoder. Med denna foderordning erhölls en jämnare vommiljö och ökad mjölkproduktion vilket förklarades av en högre mikrobeffektivitet. (Johnson, 1980)

.

Fullfoder

Eftersom fullfoder innehåller både kraftfoder och grovfoder blandat ger det goda möjligheter att få ett jämnare pH i vommen. Fullfoder ökar dock ofta risken för överutfodring eftersom man beräknar blandningen efter en medelko. Om möjligt bör flera olika foderblandningar göras med olika koncentrationsgrad till kor i olika laktationsstadium. På så vis kommer näringsintaget att stämma bättre överens med kornas näringsbehov så att man undviker överutfodring och sparar därmed på protein.

Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt