Fodervärderingssystem

För att minska kornas utsöndring av kväve krävs goda kunskaper om djurens lägsta näringsbehov för att undvika allvarliga konsekvenser på hälsa och produktion. En korrekt fodervärdering har mycket stor betydelse för djurens hälsa och produktion och inte minst för lantbrukarens ekonomi. AAT/PBV-systemet började användas i Sverige under utfodringssäsongen 1991 / 1992. AAT är en förkortning för Aminosyror Absorberade i Tunntarmen, och är summan av absorberade aminosyror från onedbrutet foderprotein och mikrobprotein. AAT är således ett mått på kornas försörjning med aminosyror.

Mikroorganismernas kväveförsörjning uttrycks med PBV, ProteinBalans i Vommen. PBV är ett uttryck för skillnaden mellan mängden nedbrutet foderprotein i vommen och den mängd mikrobprotein som bildas och förs till tarmen. PBV är positiv eller negativ beroende på om mängden nedbrutet protein är större eller mindre än den teoretiskt beräknade mängden mikrobprotein som kan föras bort från vommen, med avseende på tillgängligheten av kolhydrater.

EPD står för Efficient Protein Degradation eller effektiv proteinnedbrytning och är ett mått på andelen vomnedbrytbart

råprotein. EPD-värden för olika fodermedel bestäms genom djurförsök. EPD-värdet beräknas vid ett utflöde ur vommen på 8 % i timmen och med mätvärden efter 2, 4, 8, 16, 24 och 48 timmars inkubation. EPD används vid beräkningar av AAT och PBV för att uppskatta hur stor andel av protein som bryts ned i vommen respektive passerar vommen onedbrutet (Fodertabeller för idisslare, 1999).

Före införandet av det nordiska AAT / PBV-systemet var det bara en faktor att ta hänsyn till, mängden smältbart råprotein i foderstaten. Med AAT och PBV gäller det att klara normerna för båda faktorerna utan att överskrida någon av dem för mycket. I både Norge och Danmark har införandet av AAT / PBV-systemet lett till en sänkning av råproteinhalten i foderstaten men inte i Sverige.

Svenska utfodringsrekommendationer

Mjölkkor

Den svenska utfodringsrekommendationen för AAT för underhåll är 3,25 g per kg levande vikt0,75. Därtill kommer för mjölkproduktion 40 g AAT per kg ECM, samt för tillväxt hos förstakalvare 52 g AAT per dag och tillägg för dräktighet vilket varierar med dräktighetsstadium och levande vikt (Fodertabeller för idisslare, 1999). Det ideala värdet för PBV i totala foderstaten är 0, men rekommendationerna är 0 till + 300 g AAT/dag.

Växande ungdjur

För att optimera proteininnehållet i foderstaten för växande ungdjur används råprotein och AAT. Rekommendationerna är beroende av djurets levande vikt, enligt tabellen nedan.

Rekommendationer för AAT och råprotein till växande ungnöt
Levande vikt, kg Råprotein, g/MJ AAT, g/MJ*
40 - 75 16,1 7,5
76 - 125 14,6 7,5
126 - 175 13,1 7,25
176 - 225 12,4 7,0
226 - 275 11,6 6,75
276 - 325 11,2 6,5
326 - 375 11,1 6,5
376 - 425 10,8 6,5
426 - 475 10,6 6,5
476 - 525 10,4 6,5
526 - 575 10,1 6,5
576 - 625 10,1 6,5
*PBV bör inte understiga -2 g / MJ eller överstiga 4 g / MJ
(Källa: Fodertabeller för idisslare, 1999)
Köttkor

Rekommendationen av AAT för underhåll beror på kons levande vikt. Tillägg för dräktighet görs med 29 g AAT per 100 kg levande vikt under de 8 sista veckorna av dräktigheten. För mjölkproduktion tillkommer 40 g AAT per kg ECM. Rekommendationen för PBV är densamma som för mjölkkor, d.v.s. 0 till + 300 g per dag i hela foderstaten.

Utfodringsrekommendationer och normer i Danmark

I Danmark är normen för PBV satt till 0 i tidig laktation och faller till 10 g per FE (foderenhet) i slutet av laktationen, vilket är lägre än den svenska rekommendationen men observera att mjölkavkastning är lägre i Danmark än i Sverige. Enligt danska försök, med kor i medellaktation, är det liten eller ingen negativ effekt i mjölkavkastning om PBV sänks till mellan 5 och 10 g per FE . Sänks PBV ytterligare medför det dock en sänkning med ca 1 kg EKM (energikorrigerad mjölk) per dag för varje 100 g PBV reduceras med.

Den danska AAT-normen är 90 g per FE i tidig laktation vilken kan sänkas vid lägre mjölkproduktion eller utfodringsnivå. När AAT per FE sänks under 90 g sjunker mjölkavkastningen, enligt danska försök i tidig laktation, med ca 0,3 kg EKM för varje sänkning av AAT med 1 g.

I praktiken är det vanligt med en säkerhetsmarginal på minimumnormerna för att undvika produktionsnedgång då fodermedlens proteininnehåll kan variera mycket och vara svårt att förutsäga.

Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt