Ensileringens påverkan på kväve i vommen
Hur snabbt proteinet från vallfoder bryts ned i vommen beror på flera faktorer, bl.a. konserveringsmetod, grödans mognadsstadium vid skörd, gödsling och växtart. Jämfört med hö är den snabbt nedbrytbara fraktionen i ensilage större medan den potentiellt nedbrytbara proteinfraktionen är mindre. Nedbrytningen av protein i vommen är i allmänhet lägre i förtorkade ensilage än direktskördade ensilage men högre än motsvarande färskt gräs eller hö. Proteinets nedbrytbarhet i gräs minskar med ökad mognadsgrad. Ökad kvävegödsling verkar öka kväveinnehållet i gräsets torrsubstans, fraktionen vattenlösligt kväve och öka kvävets nedbrytbarhet i vommen (Ólafsson & Sveinbjörnsson, 1999).I England har gjorts en stor studie kring kväveutnyttjandet hos mjölkkor pga. managementåtgärder före och vid ensilering. Man tittade även på effekten av olika typer av kraftfoder. I försök 1 jämfördes sex olika typer av ensilage: hög eller låg kvävegiva, direktskördat eller förtorkat och tidig eller sen skörd, enligt nedan.
- direktskördat, tidig skörd, 150 kg N / ha = HED
- förtorkat, tidig skörd, 150 kg N / ha = HEW
- direktskördat, tidig skörd, 75 kg N / ha = MED
- förtorkat, tidig skörd, 75 kg N / ha = MEW
- direktskördat, sen skörd, 150 kg N / ha = HLD
- förtorkat, sen skörd, 150 kg N / ha = HLW
Effekt av gödslingsnivå, skördetidpunkt och förtorkning på foderintag, mjölkavkastning och kväveutsöndring hos mjölkkor
Samma kraftfoder, pelleterat och med råproteinhalten 24,8 %, användes till alla ensilagen. Ensilagen med lägre kvävegödslingsgiva hade högre råproteinhalt än de med hög kvävegiva. Förtorkade ensilagen hade högre råproteinhalt än direktskördat ensilage, eftersom förtorkning minskar deamineringen av aminosyror. Det var ingen skillnad i totalt foderintag eller i intag av ensilage mellan de olika behandlingarna. Ingen effekt på mängd mjölk, fett eller laktos i mjölken. Mängden mjölkprotein ökade med den lägre gödslingsnivån (P<0,01) och med förtorkning (P<0,05) jämfört med hög gödslingsnivå respektive direktskördat ensilage. Proteinhalten i mjölken var lite men signifikant högre med förtorkning (P<0,05) och lägre med hög gödslingsnivå än med den låga (P<0,05).Den lägre gödslingsnivån gav inte någon reduktion av kväve i urinen, men däremot av kväve i träck (P<0,01) enligt tabellen ovan. Den låga gödslingsnivån gav därmed en lägre andel kväve i urinen i förhållande till total mängd kväve i träck och urin. Skördetidpunkten hade ingen effekt på kväve i mjölk eller träck, men senare skörd gav signifikant lägre kväve i urin (P<0,01). (Kebreab m.fl., 2000).
I försök 2 jämfördes de tre förtorkade ensilagen, HEW (hög kvävegiva, tidig skörd), MEW (låg kvävegiva, tidig skörd) och HLW (hög kvävegiva, sen skörd). Man jämförde även två olika kraftfoder, ett med stärkelse som huvudsaklig energikälla och ett med fiber som huvudsaklig energikälla. Det stärkelsebaserade kraftfodret bestod av korn, vete och rapsmjöl medan fiberkraftfodret innehöll betmassa, rapsmjöl, vete och kalciumtvål från palmolja.
Varken typ av kraftfoder eller typ av ensilage hade någon signifikant effekt på intaget av ensilage eller på totalt ts-intag, enligt tabellen nedan. Det var heller ingen skillnad i mjölkmängd mellan de olika behandlingarna. Ensilaget med låg kvävegiva gav signifikant högre proteinhalt i mjölken (P<0,05) än hög. Samma effekt fick man av stärkelsebaserat kraftfoder jämfört med fiberbaserat (P<0,05). Tidigt skördat ensilage med låg kvävegiva gav högre utsöndring av kväve i träck och lägre i urin jämfört med tidigt skördat ensilage med hög kvävegiva, se tabellen nedan. Sent skördat ensilage gav lägre utsöndrat kväve i urin (P<0,05) än tidigt skördat ensilage. Mängden mjölk-N ökade med stärkelsebaserat kraftfoder (P<0,01) trots relativt små skillnader i kväveintag (Kebreab m.fl., 2000).
Foderintag och mjölkproduktion från kor som utfodrats med tre olika förtorkade ensilage och två olika kraftfoder
a,bVärden med olika bokstäver inom samma rad är signifikant skilda (P<0,01).(Kebreab m.fl., 2000)
Effekt på kornas kvävebalans av ensilage som hög (H) eller låg kvävegiva (M), var tidigt (E) eller sent (L) skördat och som kompletterades med stärkelsebaserat eller fiberbaserat kraftfoder.
a,b Värden med olika bokstäver inom samma rad är signifikant skilda (P<0,05)*Beräknad som kväve i mjölk / kväveintag
Försöken är mycket intressanta eftersom de inte gett någon skillnad i mjölkavkastning av vare sig ensilagetyp eller av olika kraftfoder. Dessutom erhölls högre proteinhalt i mjölken när ensilaget gödslats med den låga kvävenivån, 75 kg N / ha. Författarnas slutsats : Förtorkat ensilage som gödslats med 75 kg N / ha kompletterat med kraftfoder med stärkelse som huvudsaklig energikälla (totalt kväveintag mellan 300 till 400 gram per dag till medelavkastande kor) skulle kunna ge en betydande minskning av kväveförlusterna från mjölkkor (Kebreab m.fl., 2000).
