Balans kolhydrater och protein

Studie: Stärkelsens smältbarhet påverkade näringsutnyttjandet mer än proteinets smältbarhet.

I början av 1990-talet gjordes flera undersökningar för att se om synkronisering av kolhydrater och protein kunde ha positiv effekt på mikrobproteinsyntesen och därmed mjölkproduktionen. Herrera-Saldana m.fl., (1990) jämförde foderstater med fyra olika kraftfoderinnehåll: korn / bomullsfrömjöl, korn / torkad drav, sorgum / bomullsfrömjöl och sorgum / torkad drav. Fodret gavs två gånger dagligen som fullfodermix med 35 % grovfoder som bestod av lusernhö och bomullsfröskal. Stärkelsens smältbarhet påverkade näringsutnyttjandet mer än proteinets smältbarhet. Foderstaten med korn och bomullsfrö gav signifikant mer mikrobiellt råprotein än de andra foderstaterna (Herrera-Saldana

Studie: Jämförelse mellan majs och korn

I en amerikansk studie jämfördes två olika kolhydratkällor; majs och korn. Foderstaten med majs gav högre foderintag och intag av stärkelse än kornfoderstaten, medan stärkelsens smältbarhet i vommen var högre med kornfoderstaten. På grund av det högre foderintaget blev även intaget av kväve högre med majs jämfört med korn, men det var ingen skillnad i mängden kväve som nådde tunntarmen. Majs gav högre mjölkavkastning men ingen effekt på proteinhalten i mjölken (McCarthy m.fl., 1989).

Det går alltså inte att dra några generella slutsatser om effekten av att synkronisera nedbrytningen av kolhydrater och protein i vommen. En del har fått positiv effekt, andra inte. Här behövs mer kunskap!

Studie: Hur påverkar låg proteinhalt i fodret kväveutnyttjandet?

Flera studier har gjorts för att se hur tillskottsutfodring av fodermedel med låg proteinhalt som t ex foderbetor, betmassa, majsensilage och majskolvsensilage påverkar kväveutnyttjandet. I ett holländskt försök ersattes en kraftfoderblandning med foderbetor och resultatet blev ett högre kväveutnyttjande (5-10 %) men lägre ts- och energiintag p g a substitutionseffekt och därmed sänkt produktionsnivå. Substitutionseffekt innebär att ts-intaget påverkas då ett fodermedel ersättes med ett annat. Om istället kraftfoderblandningen ersattes med torkad betmassa ökade kväveutnyttjandet från 26,3 till 30,3 % utan negativa effekter på produktionen. När en del av kraftfodret byttes mot majskolvsensilage (3,5 kg ts) ökade kväveutnyttjandet från 28 till 32,2 %. Det påverkade inte mjölkavkastningen i kg ECM, men det var en tendens till sänkt fetthalt i mjölken. Mängderna fett och protein i mjölken var oförändrade (Meijer, 1995).

Studie: Rotfrukter och potatis som foder till mjölkkor.

På Kungsängens försöksgård i Uppsala forskar Torsten Eriksson kring rotfrukter och potatis som foder till mjölkkor. Kolhydraterna i fodersockerbetor består främst av socker medan potatis innehåller mycket stärkelse som bryts ned långsamt. Rotfrukter i kombination med baljväxtrikt ensilage har gett tendenser till ökad mikrobproteinproduktion. Den stora nackdelen med rotfrukter och potatis är hanteringen. Det är möjligt att ensilera rotfrukter men det sänker sockerinnehållet en del och ställer stora krav på renhet från jord (Eriksson, 2000).